Källkritiken får aldrig bli en hyttande näve

Jack Werner är bland annat känd från Creepy-podden och Metros Viralgranskaren. Han älskar en bra historia men tycker att det är viktigt att vara källkritisk. Men hur lär du dig egentligen att vara det? Och hur avgör du om det du läser är sant? Jack delar sina bästa tips. 

Enligt Jack är människor inte källkritiska av naturen. Vi är bra på att sprida rykten och det var vi redan för hundra år sedan. Det har bara blivit lättare att sprida dem fort idag. Därför är det viktigt att inte bli besviken om källkritiken inte kommer automatiskt. Det är ingenting som händer över en dag och det är inte alltid lätt att avgöra vad som är sant eller inte.

– Det viktiga är därför att inte fördöma eller säga att någon är korkad för att personen gick på det. Det kan hända oss alla.

Vandringssägner en bra ingång

När Jack besöker olika skolor för att prata om källkritik använder han sig ofta av vandringssägner, som råttan i pizzan. Genom att återberätta en sägen och sedan förklara och visa hur den har spridits och utvecklats kan man tillsammans förstå hur den utvecklats. Vandringssägner är inte lika fördömande, andra människor har ju trott på dem i flera hundra år. Då är det inte konstigt om du också trott på dem.

– Källkritiken får aldrig bli en hyttande näve som säger att någon är korkad.

Låt eleverna vara detektiver

Källkritik kan låta ganska tråkigt och är inte alltid helt lätt. Men det blir lättare om eleverna redan har ett intresse och en förkunskap som kan hjälpa dem navigera bland informationen. Det är dessutom lättare att vara källkritisk när det gäller något i ens egen omvärld.

– Försök att bygga om källkritisk undervisning till en detektivjakt. Se till att det finns ett värde i att lösa mysteriet och att vara källkritisk.

Värdet eleven får ut av att vara källkritisk är viktigt. Genom att eleven känner en verklig vinning i att hitta sanningen skapas också ett större intresse för att vara källkritisk. För en elev som gillar musik och rör sig i forum där det pratas mycket musik kan det till exempel finnas ett värde i att avslöja att en artist är fejk.

– På så sätt bygger man undervisningen på elevernas intressen och får dem att se en vinning i att vara kritiska till vad de läser och hör.

Fantasi eller propaganda

Givetvis finns det historier som inte alls är sanna men kan vara spännande ändå. Jack vet att det är vad som lockar många till Creepypodden. Vi människor älskar att lyssna på historier som får oss att undra om det är sant eller inte. Fantasi och historieberättande är en del av hur vi lär oss om världen. Ibland är det just tanken på om någonting är sant eller inte som får oss att tänka ett extra steg och upptäcka nya saker. Konspirationsteorier är också en typ av historier som fascinerar människor, men Jack menar att det finns ett osunt och ett sunt förhållningssätt till sådana berättelser.

– Det osunda förhållningssättet är att man tror på det man hör eller läser utan att ifrågasätta. Sedan låter man det prägla sin omvärld och hur man ser på andra människor. Det mer sunda sättet är att se det som en spännande historia och att det vore sjukt om det var sant. Där låter man inte historien påverka en men man kan ändå ta till sig det som en bra historia.

Bekräfta elevernas intressen

Jack är noga med att påpeka att källkritik inte får handla om att någon är dum som gått på en historia. Vi kan alla göra det nå-gon gång. Istället bör intresset för historien lyftas och bekräftas. Tillsammans med eleven går det sedan att söka reda på sanningen.

– Om en elev till exempel säger att den läst att media styrs av Stefan Löfven är det ett ypperligt tillfälle att lyfta ett samtal om det. Finns det en nyfikenhet inom ämnet, se det som en öppning för diskussion istället för att bara slå ner det som falskt.

Enligt Jack är det viktigt att bemöta de känslor som uppstår och på ett sätt bekräfta de tankar eleven har. Om nu media styrs av en politiker vore det ju faktiskt galet och vi alla borde protestera på gatorna – det måste vi ju ta reda på om det är sant! Gå sedan tillsammans med eleven igenom vem som säger vad och varför, hur det politiska systemet och media fungerar och forska i vad som är sant och inte.

– Eleven har ju praktiskt taget bett dig om en SO-lektion, jag förstår inte varför man inte bara skulle ge eleven den lektionen då.

När vi vill att det ska vara sant

En viktig del i källkritiken handlar om källtillit. Varför har vi förtroende för en källa men inte en annan? I alla sammanhang finns det mer eller mindre trovärdiga källor. Ofta tror vi också mer på sådant som stämmer överens med vad vi själva redan tycker och tänker. Men om du aldrig ställer dig kritisk till en källa, om du alltid skulle tro på en viss källa oavsett vad den säger – då ser du det inte som en trovärdig källa. Då ser du upp till den personen eller har en personlig relation till den. Vi måste också kunna känna igen när det är en åsikt eller en redogörelse för fakta. Det kan vara lite svårare ibland.

– Vi är aldrig så lättlurade som när vi vill tro att det är sant.

Så tränar du källkritik!

1.Gör det till en detektivjakt. Hitta något som är intressant för eleven att ta reda på sanningen om. Finns det ett intresse för ämnet, finns det också ett värde i källkritiken.

2.Bemöt och intressera dig för vad eleven läst och hört. Om någonting låter galet, så vore det ju faktiskt galet om det var sant! Var kan ni hitta mer information? Vem säger vad och varför?

3.Granska vandringssägner. Har de förändrats över tid? Har ni hört olika versioner? Diskutera varför det kan vara så och hur samhället påverkat berättelsen.

Vill du ha fler tips på att jobba med källkritik? Läs mer om hur du kan arbeta källkritiskt med Splej-reporterblock!