Det första steget till att läsa själv är att lära sig avkoda. För de som lärt sig läsa utan större problem (och för 30+ år sedan) kan det kännas som att den där processen går av sig själv. Det är bara något man gör. Där är en krumelur, den låter så. Tillsammans blir de här krumelurerna detta ord.
Fel, fel, fel! Att lära sig avkoda är en ytterst komplicerad process, som underlättas av en mängd faktorer och är svåra av en mängd andra.
Språkdelar
För att lära sig läsa behöver barnet förstå hur språk är uppbyggt. Å ena sidan, att tal består av separata ord som i sin tur kan delas upp i mindre bitar med olika ljud och att dessa ljud har ett (eller ibland en grupp) tecken som representerar dem. Och å andra sidan, att om man skriver ner tecknen så kan dessa läsas ut och återigen bilda ord, meningar och berättelser. Att lära sig läsa är att dechiffrera en kod. För en del barn kommer det lätt, och för andra med stor möda. Precis som att vissa människor enkelt kan se system i koder och tal, medan andra bara ser en bunt siffror.
Underlättande faktorer
Vad finns det då som kan hjälpa barnet som ska ta sig an sin egen läsning? Språklig medvetenhet, stort ordförråd och motivation är några saker som ger den egna läsningen en skjuts. Något som ger alla tre är högläsning. Genom högläsning möter barnet skriftspråk och får en känsla för vad som är möjligt att göra med språk. Barnet får höra ord som hen inte skulle hört annars och utökar sitt ordförråd. Och genom att bli van vid text och berättelser ökar motivationen att själv lära sig läsa för att få ta del av fler och andra berättelser på egen hand.
Att knäcka koden
Grundbulten i läsningen är att koppla grafem – alltså bokstav – till fonem – alltså ljud. Det går inte att på egen hand göra den kopplingen. Det finns inte en logik bakom utseendet på bokstaven som gör att barn kan gissa sig till hur den låter. Detta måste tränas in. Inte heller att höra att ord ger en nyckel till hur bokstäverna ser ut. Eller ens hur många bokstäver det är i ordet. Som att det inte var nog så är bokstavens namn och dess ljud olika. Många bokstäver har ju dessutom flera olika ljud – till exempel långt eller kort vokalljud som kan låta väldigt olika. Och konsonanter som låter olika beroende på vilka ljud som omger dem.
Att förstå grafem-fonem-kopplingen är det vi brukar benämna ”att knäcka läskoden”. Men att lära sig bokstävernas vad och hur betyder inte att man är klar. Efter det första knaggliga ljudandet återstår fortfarande många timmars träning innan läsningen blir begriplig och någotsånär sammanhängande.
Ordbilder
Målet med att träna avkodning är att läsningen ska bli så automatiserad att man slutar behöva ljuda bokstav för bokstav för att istället lära sig se och tolka ordbilder. Det innebär att läsa ordet i sin helhet eller i alla fall i större grupper. Det snabbar upp läsningen och ger mer flyt, vilket brukar underlätta för tolkning och förståelse av meningar och texter som helhet.
När det ”inte går”
För barn med dyslexi är det framförallt avkodningen som är problematisk. Dyslektiker har svårare att uppmärksamma och separera olika ljud i tal, vilket gör att de får svårare att förstå hur ljud hänger ihop med bokstäver. Dyslektiker behöver möta nya ord långt många fler gånger i text innan de blir ordbilder och sitter kvar i minnet. Ett av de stora problemen för ett barn med dyslexi kan därför vara att orka traggla vidare. Att inte ge upp när klasskompisarna går vidare i läsningen.
Tidiga insatser
Nyckeln för barn med dyslexi och andra lässvårigheter är att ta tag i problemet tidigt. Ofta finns ledtrådar hos barnet långt innan det börjar försöka lära sig läsa, men det kan vara lätt att bortförklara ointresset för rim och ordlekar med en massa andra saker. Många skolor screenar alla elever för att hitta de som behöver extra stöd. Det är inte säkert att alla som sticker ut har dyslexi eller kommer få någon annan diagnos, men att hitta alla som kämpar lite extra med läsningen är knappast en nackdel.
Utifrån resultatet på screeningen får alla pedagoger runt barnet en bättre bild av vad det är barnet behöver hjälp med. Då kan undervisningen och stödet anpassas därefter.
Lösningar
Ofta rekommenderas strukturerad träning i att koppla fonem till grafem för de elever som har dyslexi. Men det som är viktigt att komma ihåg är at dyslektiker är en heterogen grupp med olika svårigheter och behov. Det är därför viktigt att all undervisning anpassas efter varje individ.
Det som däremot gynnar alla med lässvårigheter är samtal och muntliga genomgångar där fokus tas bort från behovet att läsa sig till instruktioner. Det är också viktigt att hjälpa eleven med motivation genom att erbjuda kompensatoriskt stöd, som att få lyssna på texter när syftet inte är att träna avkodning. Och ge positiv feedback på framsteg. Elever som kämpar med läsningen behöver också få extra tid för avkodningsträningen.
Phonics
En metod som fått mycket uppmärksamhet de senaste åren är phonics. Metoden innebär att man först fokuserar på att utveckla elevens fonetiska medvetenhet och sedan går vidare till kopplingen mellan språkljud och bokstav/bokstavskombinationer. Det är viktigt att gå långsamt fram och låta eleverna lära sig en bokstav och dess ljud i taget för att senare börja bygga ord. En anledning till de lyckade resultaten är att eleverna får individuell träning på just den nivån de är på för tillfället. Det innebär att det aldrig blir så svårt att de ger upp, men heller aldrig så lätt att utvecklingen avstannar.
Slutligen
För att återgå till frågan i rubriken – hur blir bokstäver till ord? Svaret är: genom mycket möda och stort besvär. För vissa i alla fall. Det finns ingen quick fix. Det handlar om att som elev att kämpa och försöka att inte ge upp. Och för alla pedagoger att hjälpa varje kämpande elev med både praktiska tips, tid och tålamod. Och ha motivation så det räcker när elevens egen tar slut i halvtid.
Läs mer om lästräning, dyslexi med mera:
Andersson, Belfrage & Sjölund: Smart start vid lässvårigheter och dyslexi (2006)
Lundberg, Ingvar: Alla kan lära sig läsa och skriva (2006)
Norén, Sofia (red.): Lära barn att läsa – vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse (2022)
Salmson, Karin: Läs lättare – Ryggsäcksmodellen: kunskap & tips för läsfrämjare
Varför är det bra med högläsning?
Vad säger forskningen om läsförståelse?