Varför är det bra med högläsning?

Du har säkert hört att högläsning är bra. Men har du egentligen fått veta varför? Högläsning har ingen åldersgräns, inga regler och är helt befriat från prestation. I alla fall för lyssnaren. Högläsning kan vara trygghet, nedvarvning, tidsfördriv och i allra högsta grad en stund för lärande. Många barn lär sig dessutom saker av bara farten när de blir höglästa för, och märker inte ens ansträngningen. Hur bra!?!

Vad lär sig barn av högläsning?

Barn möter talat språk hela tiden (naturligtvis förutsatt att barnet är hörande) och det i sig räcker ofta för att barnet ska utveckla ett språk. Ett talspråk. Men de möter inte på långa vägar tillräckligt många ord genom enbart tal. I vardagen med små barn använder vi vuxna kanske 3000 unika ord. Men för att klara av skolan behövs ett ordförråd på omkring 7–8000 ord vid skolstarten. Lösningen stavas högläsning.

Genom högläsning får barnet
• en känsla för skriftspråkets struktur och meningsbyggnad
• ett större ordförråd, genom att hen i texten möter andra ord än de vardagliga
• träna sig på att tolka både text och bild
• öva hörförståelse, vilket underlättar läsförståelsen när hen ska börja läsa själv
• uppleva andra världar, möta människor från olika kulturer och träna upp sin empatiska förmåga genom att få nya perspektiv på världen.

Skäl att strunta i högläsningen?

Jag tycker att alla som kan läsa högt för och med sina barn ska göra det! Men saknar du fortfarande tillräckliga skäl kommer här några lite mjukare anledningar till att det är självklart att du ska läsa för ditt barn – eller dina elever!
• Högläsning är mysigt. Kryp upp i soffan, sängen, hängmattan eller kojan tillsammans med er bok. Till och med i ett klassrum kan högläsningen skapa en magisk upplevelse av tystnad och koncentration.
• Högläsning är en stunds kvalitetstid ihop. I en stressig vardag, eller under en späckad skoldag, kan högläsningen vara det både barn och vuxna behöver för att landa och komma närmare varandra.
• Högläsning ger barn och vuxna gemensamma referensramar som kan fungera utmärkt för kommande samtal, samarbeten och problemlösning.
• Högläsning ger en chans för alla att slappna av och vila. Och skulle någon somna – ta det på rätt sätt. Uppenbarligen är barnet eller eleven så trygg med dig att hen vågar slappna av på riktigt.

Hur länge ska jag fortsätta med högläsning?

Många föräldrar tänker att högläsning är något de gör fram till dess att barnet lärt sig läsa själv. Och så fort läsningen flyter på någorlunda kan de gå vidare med sina liv. NEJ, säger jag! Du kan fortsätta läsa böcker som språkligt är lite för svåra för barnet. Ni kan läsa böcker med teman som väcker eller uppmuntrar till samtal. Och ni kan fortsätta läsa högt tillsammans bara för att det är mysigt.

Det finns ingen åldersgräns för högläsning. Även många vuxna, har jag märkt, gillar att lyssna på högläsning trots att de är fullt kapabla att läsa själva. I höstat ägnade jag till exempel flera av våra fikapauser här på kontoret åt att läsa högt ur den fantastiska Hit och dit men ganska långt bort av Johan Althoff – till mina kollegors förtjusning. Och ljudbokens popularitet är väl också en indikation på det. Så fortsätt att erbjuda ditt barn högläsning. Och fortsätt att ta er tid till högläsning i klassrummet även efter att eleverna själva tycker att de är för gamla för det. Vinsterna är för många för att ignorera!

Är högläsning en metod?

Känns det för flummigt att ägna sig åt ”vanlig” högläsning? Är det slöseri med tid? Tycker du att klassen borde ägna sig åt något mer konkret nyttigt? Välj shared reading! Det är högläsning i grupp där deltagarna, ibland under och alltid efter läsningen, samtalar om det lästa. Det ger möjlighet till läsning och textförståelse på djupet, där allas tolkning tas på allvar och deltagarna får delta på sina villkor. Shared reading passar bäst för lite kortare texter, som en dikt eller en novell, för att det ska finnas gott om tid över för samtal.

Och som bomnustips måste jag nämna Läsa äger! Det är ett projekt där gymnasielever anställs för att läsa högt för barnen på fritids under sommarlovet. Att högläsarna är coola tonåringar gör högläsningen ännu mer attraktiv. Dessutom motverkar sommarhögläsningen lite av det lästapp som drabbar många barn under långa lov. Framför allt de som fortfarande kämpar med sin läsning.

Både shared reading och Läsa äger är något vi tar upp i Lättlästpodden i avsnitt 5 och 6. In och lyssna om du vill veta mer!

Illustration: Ur serien Flugo av Tedd Arnold.

Vad ska jag läsa?

Du har bestämt dig för att läsa högt för dina barn eller din klass, men vad?!? Här kommer några fantastiska högläsningstips för både soffhörnet hemma och klassrummet:

Rysliga resor – lätta upp spänningen med humor och sätt sedan skrattet i halsen.
Älvornas äventyr – Sagoväsen och klimataktivism med underbara bilder!
På plats i tiden – historia, geografi och intressanta historiska personer.
Bråfalls hemlighet och Bråfalls mysterium – gastkramande spänning med nordisk mytologi.
Maj Bylocks klassiker – Litteraturhistoriens mest älskade klassiker i lättläst format.
Knäppa men (nästan) helt sanna berättelser – Öva källkritik medan ni läser eller låt er bara fascineras av dessa galna historier.
Avbrottet – spänning, kriminalitet och överlevnad i en nagelbitande dystopi.
KAOS – tunga, men viktiga, ämnen som vinner på att läsas ihop och diskuteras.

Hej!
"Jag som skrivit inlägget är redaktör med ansvar för Hegas faktaböcker och så driver jag Lättlästpodden med en kollega. Innan Hegas jobbade jag drygt ett decennium som skolbibliotekarie i Kävlinge kommun. Har du frågor eller funderingar om lättläst? Mejla mig! emelie@hegas.se" –Emelie Olofsson