Hegas ryggsäcksmodell – vad är det?
Har du hört talas om ryggsäcksmodellen, men inte riktigt fått koll på vad det är? Kanske tycker du att det är svårt att förstå hur du kan använda dig av den? Eller vet du inte vad du ska ha för nytta av den? Förhoppningsvis känns allt lite klarare när du läst det här!
Psst! Längst ner i inlägget hittar du PDF:er du kan ladda ner och dela med dina kollegor!
Läsning = kognitiv utmaning
Att läsa är kognitivt en komplex verksamhet för hjärnan. Otroligt många processer pågår mer eller mindre samtidigt. Dessutom är läsande en ny sysselsättning som människan bara ägnat sig åt de senaste 5000 åren. Hjärnan är inte utvecklad för läsning utan får använda andra förmågor, som till exempel att tolka synintryck, för att förstå krumelurer på papper. Därför är det inte konstigt att många barn kämpar med läsningen.
Varför ryggsäcksmodell?
För att förstå alla utmaningar som läsningen skapar har vi tagit fram ryggsäcksmodellen. Modellen är ett verktyg som underlättar för dig som pedagog att hjälpa dina elever med sin läsutveckling. Syftet är att ge alla barn en chans att utveckla sin läsning och språkliga förmåga för att nå målen i kursplanerna – på kort sikt – och utvecklas som demokratiska människor och medborgare – på lång sikt. I korthet går ryggsäcksmodellen ut på att vi liknar alla de svårigheter och utmaningar som läsningen innebär vid bollar i en ryggsäck.
De bollar vi har i ryggsäcken är
• avkodning
• tolkning och förståelse
• arbetsminne
• koncentration
• motivation
För vissa barn är de här bollarna riktigt tunga, för andra lite lättare. Ju tyngre bollar, desto jobbigare att bära ryggsäcken såklart – och jobbigare att läsa. Det vi vuxna behöver göra är att ge barn som kämpar med läsningen strategier som avlastar och gör bollarna lättare. Du som pedagog kan på olika sätt hjälpa eleverna med det här. Vi på Hegas underlättar genom att förse dig och eleverna med lättlästa böcker som lockar till läsning och är anpassade för att avlasta och göra bollarna så lätta att läsningen blir både rolig och utvecklande.
Genom att använda ryggsäcksmodellen får du som pedagog (eller förälder för den delen) hjälp med två viktiga uppgifter:
1. Förstå vilka olika utmaningar varje läsare står inför.
2. Få tips på hur du kan hjälpa till att avlasta dem.
Vad gör ryggsäcken tung?
Det finns många olika anledningar till att vissa barns ryggsäckar är tyngre än andras. En del av dessa svårigheter är lätta att se och förstå medan andra ställer till med problem i det dolda. De flesta är medvetna om att dyslexi, språkstörning, intellektuell funktionsnedsättning och att någon just kommit till Sverige skapar problem för läsningen på svenska. Men listan på vilka som har onödigt tung ryggsäck är längre än så.
Exempelvis
• ADHD (ger ofta minskad impulskontroll och koncentrationssvårigheter)
• afantasi (svårigheter att skapa inre bilder och förstå det lästa)
• flerspråkighet där svenskan är det nya språket (men ju starkare modersmål, desto lättare för att lära sig svenska)
• hörselskada (saknar kopplingen till ljud vid läsinlärning)
• kultur (vilka förutsättningar finns i hemmet – läsande föräldrar och tillgång till böcker ger oftare läsande barn)
• koncentrationssvårigheter (inte bara ADHD ger koncentrationsproblem, även stress, oro, trauma och sjukdom kan störa fokus).
Gör ryggsäcken lättare – med rätt nivå på texten
Grundorsakerna till barns lässvårigheter är ofta svåra att göra något åt, men vilka texter du och barnet väljer har stor betydelse för hur bra ni lyckas.
När vi på Hegas jobbar med våra lättlästa böcker har vi naturligtvis de här bollarna i bakhuvudet. Men för att du som pedagog ska kunna hjälpa eleven till en så bra läsupplevelse som möjligt behöver du veta hur texten är anpassad.
Avkodning är ofta mest utmanande för nybörjarläsaren och dyslektikern. Texten bör vara kort, med korta ord, stycken och kapitel. Ordvariationen bör vara liten och orden vanliga och vardagliga. De ska också vara ljudenliga.
Tolkning är svårt för den som är ny till svenska eller har en intellektuell funktionsnedsättning, men kan också ställa till problem för den som är ovan vid skriftspråk. Tolkning och förståelse påverkas av ordförråd, grammatisk kunskap (inre grammatik) och tidigare erfarenheter, både av text och generell livserfarenhet. Tvetydiga ord gör tolkningen svårt, liksom metaforer och liknelser. Därför bör texten vara konkret och tydlig. Gestaltning i all ära, men den kan behöva förklaras i text eller bild för att vara lättare att förstå.
Arbetsminne är extra problematiskt för barn med NPF-diagnos, intellektuell funktionsnedsättning eller som är ny till svenska. Det finns många sätt att stötta ett dåligt minne, till exempel genom korta kapitel, rak kronologi och inga stora tidshopp. Det är lättare att minnas om berättelsen innehåller få platser och personer att hålla reda på. Bilder kan hjälpa minnet, liksom upprepning av viktig information.
Koncentration är ett problem för många barn och unga idag som är vana vid att allt ska gå fort och ge omedelbar belöning. Men det är extra svårt för den med NPF-diagnos, intellektuell funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa/andra trauman. En bok som börjar direkt och har handlingsfokus och driv gör det lättare att förbli fokuserad. Layouten kan avlasta genom att vara luftig med korta stycken och illustrationer som ger paus från läsningen men behåller intresset.
Motivation behövs för alla, men allra mest för ovana läsare, de som har dåliga erfarenheter av läsning eller bristande avkodning. Här gäller först och främst att hitta rätt bok till rätt person. Omslaget ska se lockande ut och boken ska inte peka ut barnet som någon som behöver lättläst – den måste se ”vanlig” ut. Texten behöver vara lagom utmanande, dra in läsaren direkt och ha många och tydliga vändpunkter, driv och cliffhangers.
Gör ryggsäcken lättare – med kunskap och arbete
Förutom att välja böcker som gör bollarna lättare kan du som pedagog göra ytterligare för att avlasta och hjälpa barn som kämpar med läsningen. Vissa bollar kanske du kommer att kunna hjälpa dem plocka ur ryggsäcken helt och hållet.
En tillfällig avlastning kan till exempel vara att låta barnen lyssna på en bok ibland, istället för att läsa själv, när avkodningen är jobbig. När du kämpar med avkodningen uppstår nämligen inte läsupplevelsen som i sig är motiverande. Att då någon gång få slippa kämpa kan göra läsningen mer lockande och motivera eleven att orka fortsätta träna och förbättra sin avkodningsförmåga. Andra bollar kanske ni tillsammans kan göra lite mindre och lättare.
Saker du kan göra för att underlätta:
• Lär dig så mycket som möjligt om vilka olika svårigheter dina elever har.
• Synliggör lässtrategier.
• Träna avkodning – göra den automatiserad – det finns en mängd olika metoder.
• Använd bildstöd för att öka förståelsen och bygga upp ordförrådet.
• Prata om texten för att träna tolkning och förståelse, och bygga erfarenhet (genom att samtala får du höra om andras upplevelser och kan ”sno” dem …).
• Prata om det lästa för att skapa gemensamma upplevelser och ett motiverande sammanhang.
• Välj böcker tillsammans för att höja motivationen.
• Skriv för att läsa – en metod som använts flitigt under de senaste decennierna.
• Sammanfatta texten efter läsning och inled nästa lästillfälle med att tillsammans återberätta vad som hänt för att väcka minnet.
• Arbeta med läsmiljön för att plocka bort eventuell distraktion.
Allt hänger ihop!
En sak som är viktig att ha i åtanke när du undersöker vilka bollar dina elever bär i sin ryggsäck är att det sällan är endast en boll som tynger ner och orsakar problem. De hänger ofta ihop.
Svårighet att avkoda skapar problem med förståelse och tolkning, och kan lätt slå ut både koncentration och motivation. Dåligt arbetsminne gör att texten blir obegriplig, och därmed påverkas både tolkning och i förlängningen motivationen. Koncentrationssvårigheter påverkar både förmågan att tolka och minnas det man läst. Att inte kunna tolka det man läser gör att det känns meningslöst och motivationen sviker. Och så vidare.
Bollarna sitter i ett nät och drar gärna ner varandra när de är tunga. Därför behöver du arbeta ganska brett för att komma åt olika problem och vilka effekter de har på läsningen. Men det kan också vara så att om ett problem avlastas så blir flera andra bollar också lättare av sig själva.
Nivåer och hur de hänger ihop med ryggsäcken
Trots att du nu vet vilka olika svårigheter våra lättlästa böcker hjälper till att avlasta kan det vara svårt att veta vilka böcker som är lagom. Då finns nivåsystemet.
Hegas skönlitterära böcker är indelade i fem nivåer. I nivå ett och två avlastas alla delar av läsningen, med extra fokus på avkodning och arbetsminne. I övriga nivåer är det mindre fokus på avkodning och mer på tolkning, koncentration och motivation.
Ta hjälp av nivåerna när du ska hitta rätt bok till varje elev, men framförallt – ta hjälp av eleverna själva. Be dem läsa en bit av texten och kolla av om det känns lagom svårt, spännande och intresseväckande. När elever hittat vilken nivå som känns lagom har de en fingervisning om vilka böcker som kan vara bra att gå vidare med. Och när böckerna på den nivån börjar kännas enkla är det bara att gå vidare till nästa nivå.
Lär dig mer om ryggsäcken!
Tycker du att det här verkar vara ett bra sätt att jobba för dig och dina elever? Då kan du läsa mer om ryggsäcksmodellen i Läs lättare. Ryggsäcksmodellen – kunskap & tips för läsfrämjare av Karin Salmson. I den har hon också intervjuat experter och forskare, samt tagit hjälp med konkreta tips från läsinspiratören Maria Björsell.
Du kan också fördjupa dig mer i varje förmåga genom länkarna nedan. Dela PDF:erna med kollegor!
-
297 kr
