I januari 2023 fick skolminister Lotta Edholm en 70 meter lång namninsamling av oss på Hegas. Fler än 1600 lärare, skolbibliotekarier, barn, förlagsfolk och helt vanliga dödliga hade skrivit under vårt krav på att alla elever ska ha ett bemannat skolbibliotek. Men skolbibliotek har ju diskuterats i evigheters evigheter. Varför är det så? Och varför händer inget?
Skolbiblioteket i lagen
Det sägs mycket lite om skolbibliotek i lagen. Skolbibliotek nämns i en mening i bibliotekslagens 10 § och formuleringen där är bara saxad från skollagen. Enligt skollagen gäller att ”[e]leverna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.” [1] Däremot nämns inte vad det egentligen innebär att ”ha tillgång”. Inte heller vad skol-biblioteks¬verksam¬heten ska bestå av.
Rektors ansvar
Skolverket slår fast att det är ”rektors ansvar att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”. De skriver också att det ska finnas ”en lokal som gör det möjligt att använda skolbiblioteket i skolans alla ämnen. Om skolan inte kan ha ett bibliotek i de egna lokalerna eller anställa en bibliotekarie, är samarbete med närliggande skolor eller kommunens folkbibliotek en tänkbar lösning”. [2] Trots detta är det fortfarande bara 4 av 10 elever i grundskolan som har tillgång till skolbibliotek, enligt en rapport från Lärarstiftelsen. [3]
Initiativ för skolbibliotek
Det är märkligt att det fortfarande är så många elever och lärare som saknar ett vettigt, bemannat skolbibliotek. Huvudmännen har haft många år på sig att anpassa sig till formuleringen i skollagen. Och det saknas inte initiativ. Hegas är inte ensamma om att försöka väcka politikernas intresse och få till en mer tvingande formulering, för att färre huvudmän ska kunna slingra sig undan och fler elever ska få tillgång till en jämlik skola. Både Skolinspektionen och Skolverket är tydliga med att bemannade skolbibliotek gynnar både elever och lärare.
Skolbibliotek på utredning
År 2018 föreslog Skolverket för regeringen att frågan om skolbibliotek skulle utredas med mål att skolbibliotekets uppdrag skulle formuleras tydligare i lagen. Och i början av 2021 presenterade Gustav Fridolin en utredning om skolbibliotek. Utredningen föreslog bland annat att:
• Skollagen ska definiera att skolbibliotek ska vara en gemensam och ordnad resurs […] Skolbibliotekets syfte ska vara att främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet.
• Det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade. […] i första hand anställa personal som har en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap.
• Skolbiblioteket i första hand ska finnas på den egna skolenheten. Om det finns särskilda skäl kan […] skolan samverka[r] med ett folkbibliotek eller med ett skolbibliotek på en annan skolenhet. Det gäller om biblioteket ligger i skolans direkta närhet eller om skolan har få elever.
Men sen då?
Det har gått nästan två och ett halvt år sedan utredningen presenterades och ingen gör något åt frågan. Förra regeringen lyckades ducka undan och den här regeringen verkar mest förhala. Inte ens när resultaten från den internationella läsundersökningen Pirls kommer med alarmerande utveckling för svenska 10-åringars läsförmåga nämns skolbibliotek som en möjlig åtgärd. [4] Trots att det borde vara det första man tänker på.
Värdet av skolbibliotek
Pamela Schultz Nybacka på Södertörns högskola presenterade 2019 en rapport om värdet av skolbibliotek i skolverksamheten [5]. Schultz Nybacka formulerar kriterier för en god skol-biblioteks¬verksamhet och hon presenterar hur bemannade skolbibliotek:
• kan bidra till utveckling av nya sätt att organisera och genomföra undervisningen
• påverkar elevernas lärande/studieresultat.
Tyvärr är forskningen kring skolbibliotekets effekter inte helt problemfri eftersom det är många parametrar inblandade, till exempel socioekonomiska faktorer, fokus på betyg snarare än lärande och resultatutveckling. Schultz Nybacka konstaterar att det tyvärr är ”långt från alla skolbibliotek som kan sägas vara så integrerade i undervisningen att de utför sin pedagogiska verksamhet till fullo. I de fall detta sker, kan det fortfarande vara svårt att isolera skolbibliotekets effekt att det går att dra några universella slutsatser.”
Elever med skolbibliotek presterar bättre
Men även om det kan vara svårt att ge svar på exakt vad det är som gör att elevernas resultat är bättre om de haft tillgång till ett bemannat skolbibliotek, är den samlade forskningen under flera decennier samstämmig: ”bemannade skolbibliotek har betydelse och värde för elevers lärande (Gärdén 2017). Internationella jämförelser mellan länder ger vid handen att elever med tillgång till skolbibliotek presterar bättre vid examen än studenter utan tillgång. […] Vad som blir särskilt tydligt är skolbibliotekens specifika betydelse elever från resurssvaga och flerspråkiga hem eller med något slags funktionsvariation.”
Så varför händer inget?
Regeringarna har två år i rad anslagit 25 miljoner extra till skolbiblioteken, men inte i riktade bidrag utan som en del av det generella statsbidraget. Med resultat att ingen vet var pengarna hamnat.Troligen inte på skolbiblioteken i alla fall. Det räcker inte att regering "betonar skolbibliotekens betydelse" [6] för att rektorerna ska börja anställa skolbibliotekarier och ställa i ordning bibliotekslokaler. Det krävs en lagändring med tydliga formuleringar. Men fram till dess att regeringen tar tag i Fridolins utredning från 2021 får Hegas och alla andra läsfrämjare envist fortsätta lyfta frågan om skolbibliotek. Framtiden hänger på det.
Men VARFÖR behövs skolbibliotek och skolbibliotekarie?
Om du läser det här är du säkert skolbibliotekarie själv. Du vet att du behövs i skolan. Men om du behöver argument får du några här av oss.
• För att användas optimalt behöver biblioteket finnas på plats där eleverna är, dvs. centralt på skolan.
• Skolbiblioteket kan vara en trygg och lugn plats i en miljö som annars är ganska stökig.
• En utbildad skolbibliotekarie har kompetenser som kompletterar lärarens.
• Du är expert på böcker och bokutgivning i allmänhet och böckerna på skolbibblan i synnerhet.
• Du kan fokusera på läslust (och mindre på knäckebröden) och nå elever på ett annat sätt än läraren.
• Du hjälper till att utjämna elevernas olika förutsättningar och minska effekterna av socioekonomiska olikheter.
• Du sätter inte betyg!
• Du är expert på MIK och källkritik och kan stötta lärarna.
• Rätt använda bidrar du och skolbiblioteket till elevernas måluppfyllelse.
• Att du samarbetar med lärarna höjer deras kompetens och det kollegiala lärandet på skolan.
• Du och biblioteket skapar förutsättningar för att eleverna växer upp till demokratiska medborgare.
• Du och biblioteket är skolans hjärta!
[1] 2 kap. 36 § skollagen (2010:800)
[2] Skolverket
[3] Biblioteksbladet 1
[4] Biblioteksbladet 2
[5] Värdet av skolbibliotek
[6] Vi lärare
Hej!
Jag som skrivit inlägget är redaktör med ansvar för Hegas faktaböcker. Innan Hegas jobbade jag drygt ett decennium som skolbibliotekarie i Kävlinge kommun. Har du frågor eller funderingar om lättläst? Mejla mig! emelie@hegas.se – Emelie Olofsson