Vad är lättläst?

En del tror att det bara är den med lässvårigheter, dyslexi och koncentrationssvårigheter som behöver lättlästa böcker. Men så är det faktiskt inte. Oavsett hur god läsare du är kan det finnas texter eller ämnen som känns obegripliga. Och stunder i livet då hjärnan behöver en anpassad läsutmaning, eller ren avlastning. Eller situationer då du helt tappat läsmotivationen. För de flesta är lättlästa böcker vägen till läslust.

Alla kan behöva en lättläst bok ibland, helt enkelt. Men vad är egentligen lättläst? Hur funkar det? Läsning kan liknas vid en ryggsäck. Den rymmer en mängd komplicerade kognitiva processer som vi använder när vi läser. För vissa väger ryggsäcken mer än för andra. Här kan lättlästa böcker avlasta och skapa en lagom läsutmaning som lämnar utrymme för läslusten.

Här kan du läsa lite mer om vår syn på lättläst!

Läsning är en tung ryggsäck – eller en lätt

Att läsa innebär en mängd komplicerade kognitiva processer. Avkodning, tolkning och kontexualisering är alla stora och svåra processer som kräver mycket av våra hjärnor. Syftet med lättlästa böcker är att avlasta en eller flera av de här processerna för de läsare som kämpar med läsningen.

Vi på Hegas brukar jämföra läsning med att bära på en ryggsäck. I ryggsäcken ligger allt det som krävs av läsaren: avkodning, arbetsminne, tolkning, koncentration och motivation. För olika läsare väger de här delarna olika mycket. Men för ett barn som har svårt att läsa kan ryggsäcken vara ohyggligt tung. Vårt mål är att göra alla barns ryggsäckar lite lättare att bära. Och kanske kommer de, med träning, orka bära en tyngre läs-ryggsäck i framtiden!

Här kan du läsa mer om ryggsäcken.

Avkodning

En av de mest grundläggande processerna som krävs för att läsa är avkodningen. Om man har problem att avkoda text funkar nästan inget annat heller. Arbetsminnet räcker inte om avkodningen tar för lång tid. Det går inte att förstå vad man läser om orden blir fel. Det är lätt att tappa koncentration och motivation när varje ord, varje mening är en kamp. Avkodning är framförallt ett problem för nya läsare och för de som har dyslexi eller andra typer av lässvårigheter.

Genom att välja enkla, vardagliga ord som de flesta känner till avlastas avkodningen. Upprepningar kan hjälpa läsaren att befästa ordbilden och hjälpa läsaren få lite mer flyt i sin läsning. Även typsnitt och textmängd anpassad till läsarens förmåga hjälper till.

Arbetsminne

Arbetsminnet handlar om vad du kan hålla i minnet kort tid. Som inledningen av ordet när du kommer till slutet av det. Början av meningen när du kommit till punkt. Eller vad som hände i förra kapitlet när du ska påbörja nästa. Om avkodningen inte blivit automatiserad ännu behöver arbetsminnet belastas för att hålla bokstäver, ord och meningar i minnet. Då blir det mindre kapacitet kvar i hjärnan för att tolka och förstå det lästa.

Upprepningar i texten hjälper läsaren att minnas vad som händer och med vem. I texten finns ledtrådar som håller läsaren på rätt spår. Kronologisk handling, få karaktärer och inga bihandlingar gör det enklare att hålla koll på det viktiga i historien.

Tolkning

Många barn har svårt att förstå bildspråk och är man en ovan läsare eller ny till språket kan metaforer och idiomatiska uttryck göra texten både märklig och svårbegriplig. Det är också vanligt att skönlitteratur innehåller inferenser – alltså sådant som inte sägs rakt ut utan kräver att läsaren lägger till själv, utifrån sina egna erfarenheter av livet eller tidigare lästa texter. Unga och ovana läsare kanske inte har de erfarenheterna som krävs för att förstå inferensen, och det är inte heller säkert att de klarar av att göra den typen av eget tankearbete samtidigt som de läser.

Genom att undvika bildspråk blir texten enklare att tolka och förstå. Mer av berättelsen behöver också vara ”på raden” snarare än under ytan för att viktiga händelseförlopp, känslor och upplevelser ska gå förlorade.

Koncentration

Många barn har svårt att koncentrera sig. De är vana vid att mycket händer, att växla mellan uppgifter och ett snabbt händelseförlopp. Läsning funkar inte riktigt på det viset.

Men för att behålla fokus och intresse uppe kan lättlästa texter börja mitt i en spännande händelse, jobba med cliffhangers och innehålla bilder som skapar ett driv framåt i läsningen. Det är också viktigt att layouten är luftig och inbjudande så att blotta anblicken av en boksida inte får läsaren att ge upp och låta blicken vandra iväg någon annanstans.

Motivation

Barn och unga kan sakna läsmotivation av många olika anledningar. Men en av de främsta anledningarna är nog att det uppfattas som svårt. Kanske säger man inte att det är svårt utan väljer att kalla det tråkigt. Men svåra saker uppfattas som bekant ofta som tråkiga … Att vara dålig, eller att uppfatta sig själv som dålig, på något är inte bra för motivationen.

Genom att erbjuda lättlästa böcker som sänker trösklarna till läsningen kan bristen på motivation överbryggas. En bredd av olika ämnen gör att många kan hitta något som de är intresserad av att läsa om, vilket också kan boosta motivationen.

Läs Nio fakta om lättläst för att lära dig ännu mer om hur vi tänker kring kvalitet, tillgänglighet, språk och innehåll i våra lättlästa böcker.

Dags att läsfrämja!

Nu när du har koll på hur lättläst hjälper barn och unga som kämpar med läsningen är det bara för dig som läsfrämjare att jobba vidare. Överös ovilliga och kämpande läsare med böcker och boktips. Släpp kraven och fokusera på läslust. Det är okej att läsa en ”för enkel” bok ibland för att vila och pausa från den tunga ryggsäcken. Målet är ju alltid att barnet eller den unga ska känna att läsning är kul och inte en börda.

Läs mer om att läsfrämja här:

I Lättlästpodden pratar Emelie och Linnea om vad lättläst är, för vem lättläst finns och hur lättlästa böcker gör skillnad för barn och unga i skolan, och på fritiden. In och lyssna!