Stora känslor kräver samtal – och böcker

Jul och nyår kan vara en känslomässigt laddad tid, både för vuxna och barn. Förväntningar, förhoppningar och farhågor blandas i en enda röra och kan påverka både vardag och skola eller jobb. Men om det är en sak som funkar för att mildra effekten av röriga känslor så är det att prata om känslorna. Hegas faktabokserie Känslor kan vara en bra utgångspunkt för sådana samtal.

Skolbibliotekarien Ninni Malmstedt och kuratorn Janet Assarsson har i många år samarbetet kring känslosamtal på Rinnebäcksskolan i Kävlinge. De brukar träffa alla elever i årskurs 1 för att utifrån litteratur prata om små och stora känslor. Janet beskriver hur allt fler barn går direkt från känsla till handling och förhoppningen med känslosamtal är att göra barnen medvetna om hur deras känslor påverkar andra och dem själva.

Samtal om känslor skapar förståelse

Janet betonar att barn som kan prata om sina känslor enligt forskningen mår bättre. Genom att prata om känslor får barn och unga en chans att sätta ord på känslor de själva har. Man lär sig både fler olika känslor och fler nyanser av känslor. I stället för att vara sur kan man vara arg, irriterad, besviken, förbannad, rasande … Och när man kan benämna det man känner är det också lättare att förstå vad man känner och kanske varför.

Utgå från en bok

Att prata om sina egna upplevelser kan vara svårt och känsligt. Ninni beskriver hur det kan underlätta samtalet att utgå från någon annans känslor och på så sätt slippa exponera sig själv. Då är en bok en perfekt utgångspunkt i diskussioner om känslor, och både faktaböcker och skönlitteratur fungerar bra. Huvudsaken är att det finns en känsla man kan ta fasta på.

Ur boken Glad av Liv Svirsky. Illustrerad av Kornelia Engqvist.

En känsla i taget

Det som är bra med Hegas serie Känslor är att de går på djupet av en känsla i taget; ilska, sorg, rädsla, glädje, skam och nyfikenhet avhandlas noggrant. Förutom faktatext, som förklarar varför vi känner som vi gör och hur känslor kan hjälpa oss i olika situationer, får ett fiktivt barn beskriva sin upplevelse av känslan. Det gör böckerna lätta att relatera till för även ganska unga läsare. Böckerna är uppbyggda på likartat sätt vilket gör att läsaren känner igen sig i formen, även om känslorna varierar.

Lär oss om andra – och oss själva

Man brukar säga att läsning av skönlitteratur lär barn (och vuxna) empati, men det är också viktigt att nämna hur mycket skönlitteratur lär oss om oss själva. Bokkaraktärers känslor, erfarenheter och förmåga – eller oförmåga – att lösa problem öppnar läsarens värld för känslor, erfarenheter och problem som hen ännu inte känt, upplevt eller mött och ger redskap för när de kommer. Läsaren får möjlighet att utvärdera bokkaraktärens agerande och reflektera över hur hen själv skulle hanterat situationen. Ju mer man läser desto fler potentiella upplevelser får man chans att träna på.

Ur Skuggor i stallet av Anna Hansson. Illustrerad av Sara Svensson.

Lättlästa böcker med stora känslor

Tre hästar – De tre hästarna Bess, Nino och Tindra får hantera både rädsla, besvikelse och glädje när de råkar ut för nattliga inkräktare, firar födelsedag och hittar nya vänner.
Superskolan – Astrid brottas med utanförskap och ensamhet när hon kommer ny till Superskolan och inte har fått sin kraft.
City BoIS – Miro har nära till känslorna och är både avundsjuk, arg och besviken när saker inte går som han vill.
Livet som Isa – bortsprungna katter, ändrade familjeförhållanden och döda djur leder till skam, oro och sorg.

Ur Dumma söta döda katt av Jesper Lundqvist. Illustrerad av Peter Bergting.

På djupet för mellanåldern

Reptildrömmar – Tanjes liv är kantat av tunga och svåra känslor som sorg och ilska.
Ringens makt – Iris trodde att ont om pengar var det största problemet. Men hennes val leder till långt värre oro och rädsla när hon släpper lös en uråldrig förbannelse.
Känd! – Huvudpersonerna i Känd! Brottas med känslor av besvikelse, skam och ensamhet när de försöker hantera kändisskapets baksidor.
Fotbollsfeber – Fotboll är kul. Förutom när det inte är det utan fyllt av prestationsångest, avundsjuka och utanförskap.

Från omslaget till Stöten av Emma Frey-Skøtt. Omslag av Louise Remstedt.

Kaotiskt för tonåringen

KAOS – Huvudpersonerna i KAOS tvingas hantera jobbiga erfarenheter och upplever ensamhet, oro och skam.
Starkare än nu – Mandas liv är upp och ner och känner inte att hon passar in någonstans. Hon försöker bota utanförskap, ilska och sorg med träningen som hon älskar.
Fixa! – När skolan är jobbig är det skönt att ha en vän som bryr sig. Men skam och prestationsångest gör även nära relationer jobbiga.
Avbrottet – När samhället håller på att falla samman runt Elis är det inte konstigt att han känner rädsla, oro och ensamhet.

Hej!
"Jag som skrivit inlägget är redaktör med ansvar för Hegas faktaböcker. Innan Hegas jobbade jag drygt ett decennium som skolbibliotekarie i Kävlinge kommun. Har du frågor eller funderingar om lättläst? Mejla mig! emelie@hegas.se" – Emelie Olofsson