Läsning kan vara utmanande på många sätt. Avkodningen, motivation eller kanske rent av synförmågan kan sätta käppar i hjulet. Då funkar Shared reading bäst – inkluderade läsning på lika villkor. Veronica Sarge Cech förklarar i Läsa tillsammans – shared reading för skolåldern vad Shared reading är och berättar om sina egna erfarenheter av att sprida läslust med läsmetoden. Kika in smakprovet ur boken och få en insyn i hur Shared reading funkar.
Vad är Shared reading?
När jag kontaktar olika instanser för att samverka kring Shared reading så får jag ofta frågorna:
Jag måste erkänna att första gången jag hörde talas om Shared reading tänkte jag samma sak: ”Det där gör vi väl redan på biblioteket? Högläsning vid exempelvis sagostunder?” Sedan lärde jag mig och insåg att den här läsmetoden är mer än så.
Shared reading är en läsfrämjande metod som startades av Jane Davis. Hennes tanke var att alla skulle ha tillgång till litteratur och att genom läsning på olika sätt stärka personers hälsa. 1997 gavs tidningen The reader ut som ett försök att sprida Jane Davis idéer. 2019 startades ett center för Shared reading som kallas ”The Reader at Calderstones” där man utbildar sig till läsledare eller utbildare av läsledare. Metoden ger läsledaren möjlighet till en social aktivitet kopplat till högläsning och läsning. Den forskning som gjorts visar också på andra möjligheter med metoden som att den kan ge en ökad samhörighet i en grupp och motverka upplevelse av isolering.
Storleken på en Shared reading-grupp är av betydelse. En grupp utgår vanligtvis från fem till åtta deltagare, inte fler för då finns risken att alla inte hinner uttala sig. Shared reading skiljer sig från andra läscirklar genom att den enda som behöver förbereda sig inför träffarna är läsledaren. Deltagarna dyker bara upp. Något som många upplever som mindre stressande. Tillfällena inleds med att läsledaren läser texten högt en eller två gånger. Sedan påbörjas diskussion kring teman och upplevelser av texten och möjligheten att läsa tillsammans. Det finns inga rätt eller fel i diskussionen, men samtalet i gruppen återgår alltid till textens innehåll. Om du bara vill sitta tyst går det också bra. Kravlöst och prestigelöst är målet.
Shared reading – inte bara högläsning
Det jag har uppmärksammat med Shared reading i barngrupper är att även om läsningen och högläsningen är läsfrämjande och givande, finns det även andra fördelar. Shared reading innebär en lagom och anpassningsbar utmaning. Barnen och ungdomarna kan börja läsa och, om de behöver en paus eller vill sluta, fortsätter jag läsningen. Tack vare upplägget ifrågasätter ingen varför de tar en paus.
Arbeta med Shared reading
För att officiellt få kalla sig läsledare inom Shared reading måste man gå en läsledarutbildning, men oavsett om du gått utbildningen kan du förstås inspireras. Shared reading är en läsfrämjande metod som utgår från att läsa tillsammans utifrån deltagarnas egna möjligheter och förutsättningar. Där finns inga rätt eller fel i tolkandet av texten.
Jag börjar vanligtvis med att högläsa min utvalda och förberedda text. Längre texter läser jag en gång, kortare texter såsom dikter läser jag två gånger. Sedan ställer jag frågor till innehållet och frågar om någon annan vill läsa texten högt. Varje röst tillför något nytt. Vill ingen, eller kan ingen läsa texten, läser jag som läsledaren texten igen. Jag följer med på resan genom texten och ett gemensamt utforskande börjar, en läsning där samtalet kretsar kring de tankar, associationer, reflektioner och känslor texten väcker hos deltagarna.
Det är min uppgift att leda gruppen tillbaka till innehållet om samtalet avviker för mycket. Jag återkommer till detta framöver i texten. Om samtalet ”spårar ur”, återkom till innehållet i texten. Jag brukar placera min hand på boken/texten för att påminna om vad vi utgår från eller läsa en mening ur den, och så är vi tillbaka i texten igen. Sedan avslutar vi med att läsa texten ytterligare en gång. Det händer att texten vi började läsa har fått en annan innebörd när vi avslutar tillfället. Under samtalets gång har vi upptäckt saker i texten vi inte såg först.
Det är enbart jag som läsledare som förbereder mig inför tillfällena och som vet vilken text vi ska läsa. Målet är att läsa tillsammans men om detta inte är möjligt så ställs sådana krav på deltagarna. Målet är prestigelösa möten som ger läslust och insikter. Shared reading öppnar upp för gemensam läsning, delaktighet och inkludering.
Kom igång med Shared reading:
Inför
• För vem? Bestäm målgrupp och lär känna den. Kontakta skola, fritidsgård, fotbollsklubb eller intresseförening. Kanske finns det studieförbund som kan nå målgruppen? Var hittar ni målgruppen? Kontakta lärare, rektor och/eller skolbibliotekarien. Få med ledningen i denna samverkan.
• Sök upp målgruppen och ställ frågor till dem. Samverka med målgruppen och/eller dem som arbetar med målgruppen. Om du arbetar med eller på en skola, fråga läraren men fråga också eleverna. Om du vill ha en öppen grupp annonsera i mataffären, biblioteket, badhuset och på busshållplatsen och självklart i lokaltidningen.
• Samla en grupp med önskat antal personer. Mellan fem till åtta personer brukar vara en rimlig storlek. Det kan dock fungera även med färre personer. Det viktiga är att alla ska få möjlighet att säga något och/eller läsa högt.
• Boka plats. Räkna med 1 timme 30 minuter för ett pass. Se till att det är en lugn plats där det är relativt tyst.
• Välj text utifrån den grupp du kommer att möta. Kerstin Rydbeck kom nyligen ut med en bok med förslag på texter och tips för läsledare. Utgå från gruppen och vad de har för intressen. När ni lärt känna varandra kan du utmana, om möjligt, med lite svårare texter.
• Läs igenom texten. Dela upp den, leta teman och förbered frågor. Förbered dig, men kom ihåg att resan genom texten kan ta en helt annan väg än du tänkt dig. Återvänd alltid till texten. Ibland utelämnar jag författarens namn för att undvika förutfattade meningar om texten.
Under
• Börja med att läsa texten högt. Du som läsledare börjar vanligtvis, men om det finns någon annan som vill börja, var öppen för det. Kanske någon är nervös för att läsa inför gruppen och inte orkar vänta, låt då dem börja. Var beredd på att ta vid om eleven inte vill läsa hela texten. Var engagerad och ta gärna ögonkontakt när du läser texten. Det finns läsledare som dramatiserar texten. Gör det som passar dig som läsledare.
• Fråga vad gruppen tycker om texten. Vad var första intrycket? Var inte rädd för tystnaden. Ibland behöver en text sjunka in innan personer vill eller kan säga vad de tycker. Fråga sedan om någon vill läsa ett stycke. Varje ny röst ger en annan dimension. Men tvinga ALDRIG någon att läsa. Det är alltid okej att bara sitta tyst.
• Ställ frågor och lyssna. Var noga med att det inte finns några rätt eller fel. Om samtalet spårar ur, återvänd till texten. Läs en mening ur texten ni pratar om. Återkoppla till något som sägs. Be någon läsa vidare. Håll koll på tiden.
• Avsluta med att läsa igenom texten igen. Fråga deltagarna om de ser något nytt. Om de uppfattar den annorlunda nu?
Efter
• Utvärdera tillfället, kan vara muntligt eller skriftligt. Den här återkopplingen hjälper dig som läsledare att utveckla dig i din läsledarroll.
• Tacka alltid gruppen för deras tid och för att de delat med sig av sina tankar. De ger verkligen av sig själv.
• Jämför texterna ni läst om du möter samma grupp upprepade gånger. Dela gärna ut ett skrivhäfte till deltagarna och be dem skriva ner tankar eller varför inte sina egna dikter om de känner sig inspirerade.
• Kom ihåg att ge tid för dig själv som läsledare. Tid för att förbereda dig men också tid för återhämtning. Det är otroligt givande att vara läsledare, men det kan också vara energikrävande. Ta dig tiden att återhämta dig så att du orkar möta varje grupp där just den gruppen behöver bli mött.
Att vidareutveckla Shared reading
En vidareutveckling av Shared reading kan vara att låta skolelever skriva egna texter och dikter. När de känner sig bekväma kan de eventuellt läsa upp texten i gruppen eller att läsledaren läser texten utan att ange författarnamnet.
Andra alternativ är att eleverna själva håller i Shared reading-pass, vilket ger dem en övning i att läsa högt, leda och lägga upp ett tillfälle och anledning att sätta sig in i en text. Under Digitekets föreläsning ”Läsfrämja tillsammans – hur kan Shared reading vara en resurs för samverkan?” med bland annat Anders Ohlsson, nämns ett projekt där ungdomar eventuellt ska utbildas till läsledare.
Att låta elever skriva och publicera sina egna texter kan fungera som en läsfrämjande insats. Detta kan sporra och uppmuntra läsning och i sig utgöra en läsfrämjande insats.
Är du sugen på att veta mer om Shared reading? Kika in Veronica Sarge Cechs bok Läsa tillsammans – Shared reading för skolåldern! Klicka på knappen nedanför och lär dig allt om hur gemensam läsning inkluderar och utvecklar.
