Behöver du inspiration för att utveckla ditt läsfrämjande arbete? I Läslust åt alla! har vi samlat kloka tankar, värdefulla erfarenheter och smarta tips från lärare och bibliotekarier runt om i landet. Läs vidare för att få redo på hur en mottagare av Svenska Akademins svensklärarpris jobbar!
Läsfrämjande i tre steg
På Landamäreskolan där Anna jobbar har nästan alla elever svenska som andraspråk. Då blir den språkutvecklande undervisningen extra viktig.
All personal på Landamäreskolan är inspirerade av Teachers College Reading and Writing Project (TCRWP). Det är ett permanent forskningsprojekt med bas på Colombia University i New York. Projektet startades i början av 1980-talet för att stötta yrkesverksamma lärare med aktuell forskning om strategier kring läsförståelse och skrivande.
Det handlar om en balanserad läs- och skrivundervisning där kunskaper både från kognitiva och sociokulturella perspektiv används i undervisningen. Eleverna ska få explicit stöttning i de delar av undervisningen som rör läsning och skrivande och undervisningen ska vara reflekterande och responsiv. Det vill säga att elevernas erfarenheter och upplevelser ska få plats vid den tolkning som sker i mötet med en text. Det långsiktiga målet med arbetet är att stötta elever så de blir aktiva och skickliga läsare och skribenter som vågar göra sina röster hörda i ett
demokratiskt samhälle. Columbia University anordnar kurser för lärare från hela världen för att sprida kunskap. Anna har själv varit där tre gånger, tack vare stipendium. Hon ser TCRWP som ett förhållningssätt snarare än som en metod.
I det praktiska arbetet i klassrummet är det viktigt att läraren modellerar lärandet för eleverna. Alltså att läraren först visar eleverna hur de kan arbeta eller tänka kring en uppgift. Lektionerna är även uppbyggda efter en specifik struktur. Den tydliga strukturen tillsammans med reflekterande högläsning ger eleverna en god möjlighet att utveckla sin läs- och skrivförmåga och läraren får bra koll på elevernas kunskapsnivå.
– Det är så tydligt att det verkligen gynnar alla elever. Barnen är glada i böcker o
ch det finns ett starkt forskningsstöd. Jag tycker att det är ett väldigt kul sätt att jobba som lärare!
Workshop i flera delar
Att arbeta utifrån TCRWP innebär att läs- och skrivförmåga tränas genom workshoppar med tre delar: minilektioner, självständigt arbete med vägledande samtal och återsamling.
1. Minilektioner
Lektionerna är korta, cirka 10–12 minuter. Under dem modellerar läraren hur eleverna ska arbeta. Det kan till exempel vara att visa hur eleverna kan göra inledningen till en text mer intressant eller hur de kan fundera kring en bokkaraktärs personlighetsdrag. Varje lektion har ett tydligt och avgränsat syfte som förmedlas till eleverna. Ett konkret syfte gör att eleverna håller sig koncentrerade på det som ska läras ut. Det finns annars en risk att man som lärare brer på och lägger till för att göra eleverna mer intresserade. Men det kan leda till att alla, både lärare och elever, glömmer bort vad lektionen egentligen handlade om från början.
2. Självständigt arbete
Efter minilektionen ska eleverna arbeta vidare på egen hand. Som stöttning skriver Anna på tavlan vad eleverna ska göra eller påminner på andra sätt hur hon modellerade arbetet under lektionen. Anna brukar också gå runt till eleverna under tiden de arbetar självständigt och ha vägledande samtal med dem. Det gör att hon får chans att undervisa alla enskilt någon gång under veckan.
3. Återkoppling och diskussion
Efter det självständiga arbetet återsamlas eleverna. För att alla elever ska utvecklas och lära sig så mycket som möjligt har de en ”pratkompis”. Anna brukar dela in eleverna i par med någon som ligger på ungefär samma läsnivå. Risken är annars att den starkare läsaren tar över och pratar mer, medan den andre sitter tyst.
De nyanlända eleverna sitter tillsammans med någon som har samma modersmål, så att de har möjlighet att prata med varandra på sitt förstaspråk. Genom att eleverna får ha samma pratkompis under en hel termin eller ett läsår blir de trygga i varandras sällskap och utvecklas tillsammans. Som pratkompisar delar och prövar barnen tankar om läsningen.
Reflekterande högläsning
Ett annat inslag i TCRWP-undervisning, som inte sker i workshop-modell men ändå varje dag, är den reflekterande högläsningen. Det innebär att läraren stannar upp under läsningen och visar hur man som läsare kan tänka och reagera.
– Jag säger till exempel ”Åh vad spännande det här var, nu undrar jag vad som ska hända på nästa sida …” sedan har jag som lärare planerat med barnen var de får stanna upp och prata med sin pratkompis. ”Prata med din pratkompis – vad tror ni kommer hända nu?”
Reflektionerna kan vara funderingar kring vad som kommer att hända på nästa sida eller frågor om karaktärer eller bilder i böckerna. Frågorna syftar till att eleverna ska tänka och samtala med varandra.
Genom att ställa öppna frågor om sådant som eleverna kan tänkas tycka olika om uppmuntras diskussioner. Eleverna får reflektera och argumentera kring det som läraren har högläst. Det kan vara frågor om vad karaktären tänker, vad eleven skulle vilja säga till karaktären, vad som är rätt eller fel eller vad eleven läser in i bilden.
– Jag behöver aldrig låtsas bli imponerad av elevernas förmåga att tänka och diskutera kring läsning. Jag blir alltid imponerad på riktigt och det har verkligen fungerat i alla klasser, även de som är utmanande på olika sätt!
Startmeningar hjälper till
Många av barnen har ett ganska begränsat ordförråd. Det gör det svårt för dem att uttrycka sig på svenska. Då kan startmeningar som till exempel ”Jag tror att …” underlätta för dem.
Anna arbetar också mycket med att låta eleverna diskutera utifrån flera olika problemställningar som har med läsningen att göra. På så sätt kan de koppla läsningen till ett högre syfte. Det lär eleverna att tänka inte bara mellan raderna utan också utanför boken.
– Jag vill att de ska tycka, känna och uppleva men också träna på sin språkliga förmåga. Det är fantastiskt att se hur det här arbetssättet utvecklar elevernas förmåga att uttrycka sig men också hur de får tillit till sin egen förmåga.
Ett ökat intresse för böcker
Genom reflekterande högläsning blir det tydligt för Anna hur elevernas intresse för böcker stimuleras. Samtalen om karaktärer och handling fördjupar deras förståelse för både bok och skrivande. Anna brukar också låta eleverna undersöka hur olika författare inleder sina böcker. Har olika författare olika kännetecken? Det brukar visa sig att det finns många sätt att inleda en berättelse på. Detta kan sedan inspirera eleverna när de skriver egna berättelser.
Inom TCRWP arbetar man aktivt med att ha ”författare som mentorer”. Då studerar man hur författare skriver och organiserar sina texter för att sedan inspireras av det i det egna skrivandet. Eleverna kan också jämföra olika böcker med varandra, till exempel med hjälp av Venn-diagram. Vilka likheter och olikheter har karaktärerna, miljöerna, beskrivningarna eller böckerna som helhet.
Eleverna blir också som läsande förebilder för sina föräldrar. Många av eleverna har föräldrar som inte läser, antingen för att de inte kan eller inte vill. Men när barnens intresse för böcker ökar tar de med sina föräldrar till biblioteket. Läslust och bokkärlek sprider sig.
Behöver du fler tips på hur du kan jobba läsfrämjande? Läs hela boken för att få reda på hur du kan väcka läslusten med tidningspapper och lim, stötta barn med språkstörning och mycket mer. Beställ boken enkelt via Läromedia här!
