Rektorns röst om skolbiblioteks roll är avgörande. Det påverkar hur hela skolan ser på läsning. Hegas träffar en rektor vet precis hur man tar vara på skolbibliotekariens kompetens utanför bibliotekets väggar.
När rektorn Martina Jarnbring Palm ser tillbaka på sin egen väg till läslust har den inte varit spikrak. Under sin skoltid kände hon ofta att läsning var påtvingat.
– När vi gick till biblioteket så tog man en bok för att göra fröken nöjd, säger Martina.
Läslusten väcktes först när hon fick hjälp att hitta en bok som utgick från hennes intressen. Med den erfarenheten är det en självklarhet för henne ha ett bemannat skolbibliotek. Där en kunnig skolbibliotekarie, som Åsa Gyllin, kan möta eleverna på deras nivå.
- Det handlar både om att uppfylla skolans kunskapsuppdrag och att ge elever tillgång till litteratur för att främja läslusten.
Mer än bara att låna
En skolbibliotekaries uppgift går långt utanför bibliotekets fysiska väggar. En vanlig vecka är skolbibliotekarien Åsa mycket ute i klassrummen. De skriver till exempel dikter, jobbar med källkritik och håller i uppskattade författarbesök.
- Om bibliotekariens enda uppgift är att låna ut böcker har man missat hela poängen med vad en skolbibliotekarie gör, säger Martina.
Skolbibliotekarien är en naturlig del av planeringsarbete på skolan. Vid uppstart av olika projekt samarbetar lärare och bibliotekarie och funderar kring frågor som: Vad ska vi jobba med? Hur kan vi dra nytta av varandra?
- Det är viktigt att båda är med från början, och att skolbibliotekarien inte blir inkallad mot slutet.
Samarbeten är viktigt
Skolbibliotekarie och pedagoger, EHT och IT-pedagoger samarbetar ofta över gränserna. I ett ämnesöverskridande projekt med klasslärare, skolbibliotekarie och musiklärare i årskurs 3 jobbar de med textlösa böcker. Barnen började med att fylla de tomma böckerna med text för att sedan tonsätta dem på musiklektionen. Heja samarbete!
Rektorns roll är avgörande
När Martina reflekterar över rektorns roll kring skolbiblioteksfrågan råder det ingen tvekan om att den är avgörande. Det krävs både ett engagemang och driv från rektorns sida för att visa på vikten av att samarbeta och att ta vara på varandras kunskaper.
- Jag är ju den som ska se till att det händer. Jag ger min personal förutsättningarna att lyckas genom strukturer, ramar och tiden.
Det behöver inte alltid kräva så stora medel. Under studiedagar berättar Martina vad som är på gång på biblioteket och i rektorns veckobrev har biblioteket ett eget avsnitt.
- Det har ett signalvärde när den typen av informationen kommer från skolledningen. Det ger jättestor effekt.
In i det systematiska kvalitetsarbetet
I detta nu jobbar Fridhemskolan med att få in biblioteket i det systematiska kvalitetsarbetet. Det ser Martina som en viktig del för att nå de högre målen.
- Skolbiblioteket ska inte bli en egen ö. Det ska vara en del av skolans arbete. Vi vill visa hur viktigt skolbiblioteket är och vilka möjligheter det ger en skola.
Martinas tips till andra rektorer!
- Du som rektor måste ha en positiv syn på skolbiblioteket. Det smittar av sig!
- Se vinsterna med skolbiblioteket. Det är en enorm tillgång och resurs för både elever och personal.
- Har man ett välfungerande skolbiblioteket i alla dess bemärkelser kommer elevernas måluppfyllelse och resultat att höjas.