Österportskolan i Malmö drar igång projektet Bokklubbar för årskurs 5. I årskursen finns cirka 75 elever som kommer att delta i en bokklubb var om 6-7 elever. Tanken är att väcka läsglädje genom den gemensamma aktiviteten och boksamtal enligt Aidan Chambers modell.
Vi har ställt några frågor till Nadja Olsson, bibliotekspedagog på Österportskolan.
Projektet ämnar väcka läsglädje genom läsning som delad aktivitet. Du är medlem i en bokklubb som inspirerade dig till att ta till vara på den gemensamma upplevelsen av läsningen. Berätta hur idén togs emot från början!
I skrivande stund är eleverna ännu inte involverade. Däremot har deras lärare och jag satt igång planeringsarbetet. Redan när jag första gången presenterade projektet var mina kollegor mycket positiva till det. Många gånger tas större projekt emot med viss tvekan, med all rätt. Det finns en fara i att hoppa på flera olika saker. Att inte få landa, genomarbeta och utvärdera. Men både kollegorna och jag ser alltså med glädje fram emot just det här projektet.
På vår skola har vi under flera år arbetat mycket med läsförståelse. Det har varit av stor vikt, men dessvärre har själva läsupplevelsen hamnat lite i skymundan. Bokklubbar ger möjlighet att diskutera det lästa och fördjupa förståelse. Som jag skrev i ansökan – det har hänt att jag själv kommit till min bokklubb för att diskutera en bok som lämnat mig ganska oberörd. Det har aldrig hänt att jag lämnat mötet med samma känsla. Det är detta vi vill uppnå för våra elevers räkning. En vidare förståelse och delad upplevelse av en bok. Mina kollegor var som sagt lättövertalade att delta i projektet. De har samma ambition som jag. Elever som själva väljer läsning och som gärna delar med sig och pratar om böcker de läst.
Ni ska använda er av Aidan Chambers modell – hur fungerar den? Finns det någon särskild styrka?
Eftersom vi planerar att Bokklubbar och boksamtal ska bli något fortlöpande så vill vi ge eleverna en modell att samtala efter. Stödstrukturen som en modell ger är nödvändig för att alla elever aktivt ska kunna delta. Jag har valt Chambers modell eftersom den är beprövad, och i grunden enkel och tydlig. 4 övergripande frågor att samlas kring. Dessutom har den stor utvecklingspotential med fördjupande frågor att bygga på med. Frågorna är öppna och utgår ifrån det upplevda under läsning. Inga förståelsefrågor förutom de eleverna själva väljer att lyfta.
* Vad det något du gillade i boken?
* Vad det något du inte gillade i boken?
* Fanns det något du tyckte var konstigt/Har du några frågetecken?
* La du märke till några mönster eller kopplingar? (Detta har vi arbetat med tidigare på skolan)
De första gångerna bokklubbarna träffas kommer jag att vara samtalsledare. Förhoppningen är att de sedan sköter det själva.
Hur ser eleverna på läsning hos er just nu?
I stort genomsyras vår skola av en mycket positiv inställning till läsning. Vi är ett av de skolbibliotek i Malmö som lånar ut flest böcker. Biblioteket är alltid öppet och välbesökt och det är inte ovanligt att se elever som läser på raster. Men som i alla skolor finns det elever som gärna undviker läsning, både i skolan och på fritiden. Vi försöker fånga dem på olika sätt, och Bokklubbs-projektet tror vi kan ha en positiv inverkan. Att eleverna själva äger läsningen och delar den med sina kamrater.