När klassikern blir grafisk roman måste det unika bevaras

Vilken bok som blir en klassiker vet vi först efter att den faktiskt blivit det. En klassiker fångar nya läsare genom flera generationer och har en berättelse som kan kännas igen oavsett hur lång tid det är sedan den skrevs. När en klassiker bearbetas är det därför viktigt att behålla känslan av originalet, det gäller även om boken är en grafisk roman.

Olle Dahllöf är psykolog men har även arbetat som grafiker. Han har spenderat många timmar tillsammans med Hamlet, Macbeth och Moby Dick men har också ett stort intresse för serier. Han är mannen bakom den så kallade seriekatalogen och väl påläst om klassiker men inte ens han kan i förväg säga vilken bok som blir en klassiker.

– Av det som publiceras idag vet vi inte förrän om ett antal år vad som verkligen står sig, medan vi med ett hundraårigt perspektiv bakåt i tiden vet vad som blev en klassiker. En bra klassiker griper över årsdimensionerna, den kan bli nyupptäckt eller återupptäckt av flera generationer.

Det onda och det goda

En klassiker innehåller ofta ett tema som aldrig går ur tiden. Det onda mot det goda eller teman kring moral och vägval är återkommande. Teman som väcker frågor som inspirerar el-ler skapar diskussion. En av Olles egna favoriter är Dr Jekyll och Mr Hyde av Robert Louis Stevenson som också finns illustrerad.

– Stevenson har ett utforskande tema kring ondska i sina romaner.

Känslan av originalet

Ibland bearbetas klassiker om, kanske görs språket modernare eller så görs en ny version av berättelsen. Men det gäller att inte tappa känslan av originalet. Det gäller även när man gör grafiska romaner, så som Per Demervall har gjort med bland annat
H.G. Wells Världarnas krig.

I en illustrerad klassiker är själva illustrationerna lika viktiga som berättelsen. De är en del av det som gör klassikern till en klassiker. Hur tecknaren har valt att tolka de olika karaktärerna och hur pennan har dragits är av lika stor betydelse som vilka ord som valts. När det kommer till klassiker är det en viss igenkänningsfaktor som blir gemensam för alla som läser den, oavsett vilken utgåva eller version. Det är viktigt att man inte tappar det unika i berättelsen.

– H.G. Wells berättelser är väldigt händelserika och de gamla illustrerade klassikerna var vältecknade och dramatiska, Per Demervall har bevarat den traditionen väl.

Göra berättelsen rättvisa

Även klassiker som inte tidigare har illustrerats kräver att man är noga med detaljerna. För att fånga känslan av berättelsen i bild krävs det att illustrationerna gör berättelsen rättvisa och stämmer med det som faktiskt berättas. Olle förklarar att det finns något väldigt givande och genuint med att försöka gestalta en viss tid i kläder, skepp och vapen. Extra viktigt är det när det gäller historiska berättelser. Ibland kan det krävas att man forskar lite i historien för att kunna göra en berättelse rätt-visa. Likt Ulla van Rooy gjorde med sina berättelser om Gustaf Vasa.

– Hon tillbringade mycket tid på Kungliga Biblioteket för att få in det rätta stuket på kläderna.