Knackaren baseras på Tobias egna rädslor

Tobias Gard är född 1981 och bor med sin familj i Trollhättan. Han har alltid skrivit och som liten hittade han på äventyrsberättelser om tomtar, häxor och troll. Idag jobbar han som skol- och ungdomsbibliotekarie. Hans största intressen är böcker, film och musik – och så smågodis förstås.

Ett starkt läsminne författaren Tobias Gard har är när han fick Jostein Gaarders Spelkortsmysteriet en julaftonsmorgon. Han kunde inte slita sig från den spännande historien och läste hela dagen.

– Jag får snart ta och läsa om den känner jag.

I tonåren byttes häxor och troll till poesi och låttexter, gitarrspelandet gick hand i hand med skrivandet. Idag skriver han böcker och inspirationen får han från de barn och ungdomar han träffar.

– De berättar för mig vilken typ av historier de gillar att läsa och utifrån det skriver jag.

Knackaren – Tobias egna rädslor

Hegas valde att släppa Tobias bok Knackaren, en bok som han tyckte saknades på biblioteket. Han ansåg att de spökhistorier som fanns antingen var för svåra att ta till sig eller inte längre kändes aktuella. Tobias har försökt skriva boken så att den som läser ska kunna känna igen sig i bokens personer och miljöer.

– Jag tänker att det blir läskigare då. Läsaren ska tänka: ”Hjälp, det där skulle ju kunna hända mig!”

Knackaren är en traditionell spökhistoriesamling men lite lättare att läsa. Tobias utgick mycket från vad han själv tycker är läskigt men han har också lyssnat på barnen som han träffar.

– Mina rädslor och deras rädslor blev grunden till Knackaren.

Tobias har alltid tyckt om att skriva korta texter, både noveller, dikter och låttexter. Men att skriva lättläst var en utmaning berättar han. Ofta fick han korta ner och mycket som skrivits fick plockas bort. Svårast var att avgöra vilket som skulle strykas.

– När man använder få ord blir varje ord så väldigt viktigt!

Spelifiering och läslust

Tobias föreläser också om spelifiering och läslust. Han menar att den digitala tekniken inte behöver konkurrera med den traditionella läsningen. Istället tror han att mycket i den digitala världen kan främja läsningen! Till exempel går det att lyssna på spännande berättelser via podcasts eller ha digitala bokcirklar över nätet. I klassrummet går de digitala resurserna att använda för att få fler barn att älska läsning.

– Den traditionella läsningen ska utgöra grunden för läsundervisningen i skolan men det är en bra idé att ta till vara det som den digitala världen har att ge också.

Tobias själv använder ofta spelifiering i de textsamtal han har med eleverna han möter. Eleverna får till exempel tv-spelsliknande uppdrag som de bara kan klara av genom att diskutera boken som de läst. Det gör att eleverna blir motiverade och ser det som mer än bara läsning och en bok – vilket skapar en ökad läslust!

– Diskussionerna kring boken står i fokus men spelet blir en morot som får fler elever att vilja delta i samtalet.

Om du vill veta mer om hur Tobias Gard använder spelifiering i textsamtalen med eleverna kan du kolla in det här filmklippet. Det är en del av Skolverkets kompetensutvecklingsinsats Läslyftet.