Internationella dagen mot homo-, bi- och transfobi

Studier visar att homo-, bi- och transsexuella i större utsträckning än heterosexuella lider av psykisk ohälsa och stress. Men vad kan vi göra åt det? Ett svar är representation. Att synliggöra hbtq+-personer i litteratur och göra dessa böcker tillgängliga för alla gör att fler unga känner sig inkluderade. Här hittar du lättlästa, hbtq+-vänliga boktips från Hegas.

Internationella dagen mot homo- bi- och transfobi

Den 17 maj är det Internationella dagen mot homo-, bi- och transfobi (IDAHOT). Dagen instiftades 2004 för att uppmärksamma våld och diskriminering mot hbtq+-personer. Datumet valdes eftersom det var detta datum år 1990 som WHO bestämde sig för att inte längre klassa homosexualitet som en sjukdom. I Sverige togs sjukdomsstämpeln bort 1979, efter att homosexuella ockuperat Socialstyrelsens kontor i Stockholm. Det dröjde dock ända till 2017 innan sjukdomsstämpeln för transsexualism togs bort.

Psykisk ohälsa bland unga hbtq+-personer

Studier visar att ungefär 5 % av unga (16–25 år) identifierar sig som homo- och bisexuella. Ytterligare 2 % har annan identitet än hetero och ca 0,4 % identifierar sig som transsexuella. I en generell undersökning om psykisk hälsa bland unga i Sverige svarade 28 % av de homosexuella, 39 % av de bisexuella och 44 % av transpersonerna att de upplevde psykisk stress. Motsvarande siffra för heterosexuella var 17 %. Även på frågor om självmordstankar och självmordsförsök låg hbtq+-gruppen markant högre än de heterosexuella.[1]

Attityder i samhället avgörande för psykiskt mående

Internationella jämförelser visar att ju strängare lagar ett land har desto mer negativ attityd, och med det följer ökat stigma och ökad psykisk ohälsa. Ohälsa bland människor som tillhör utsatta minoriteter brukar ofta förklaras med att de utsätts för specifika stressfaktorer. Det handlar om samhällets attityder, diskriminering, social uteslutning, hot och mobbning. Men det som mer än något annat påverkar den psykiska hälsan är hur öppen man kan vara med sin läggning.[2]

Synliggörande och representation

Förutom att arbeta med lagstiftning på samhällsnivå, har synliggörande och inkludering av homo-, bi- och transsexuellas behov och rättigheter stor betydelse för den psykiska hälsan. Detta kan ske genom normkritisk undervisning i skolor, inkludering i likabehandlingsplaner och genom pridefestivaler och arrangemang.
   Hbtq+-personer, särskilt bisexuella och transpersoner, osynliggörs ofta i samhället och debatten. Unga som funderar över sin könsidentitet lämnas ensamma med sina tankar och många ickebinära personer upplever sig osynliggjorda, bland annat på grund av samhällets starka tvåkönsnorm. Att känna sig representerad och få möjlighet att spegla sig i andras berättelser minskar känslan av ensamhet. [3]

Litteratur för identifikation

Att få läsa berättelser om personer med samma tankar och funderingar som en själv är en viktig del av identitetsskapandet. Genom litteratur kan barn och unga få tillgång till ord som beskriver deras könstillhörighet och sexualitet. Litteratur kan ge en känsla av tillhörighet och samhörighet och minska ensamhet och psykisk ohälsa.
I Hegas utgivning finns en bredd av historier med homo-, bi- och transsexuella karaktärer. Ibland är själva insikten och uppvaknandet bokens tema, men det är ofta bara en del av karaktärernas identitet. Vi tror att båda typerna av berättelser behövs.

Lättlästa böcker om regnbågsfärgad kärlek

Pappas hemliga dejt: Bi- och homosexuella föräldrar skapar igenkänning hos barn som lever med två mammor eller två pappor.

Havets hemlighet: En komma ut-historia med en liten twist.

Hetast på plan: Förvirrande känslor och viljan att vara nära.

En usel plan: Pirrande förälskelse mellan två tjejer.

Nevermind: Två böcker, två perspektiv, nästan enbart skrivna i chatform. Om känslor som vägrar ge upp.

Väntat så länge: Vad kan hända om man vågar ta första steget?

Min tur nu: Om lust och sex och att våga visa vem man verkligen är.

Vild ilska: Homofobi, utsatthet och ilska som inte går att stoppa.

Riva ner & Bygga upp: Fetisch och samtycke.

Lättlästa böcker om identitet

Tindra flyttar in: Identitet och rätten att själv definiera vem man är i dessa förmänskligade djur.

Witch boy: Om icke-normativ identitet och att bli accepterad för den man är.

Närmare gränsen: Ickebinär representation.

Den jag är: Könsidentitet och normbrytande i en normativ värld.

Nära döden: När kroppen inte stämmer med vem man är.

[1] https://medarbetare.ki.se/internationella-dagen-mot-homo-trans-och-bifobi-idahot-17-maj
[2] https://ki.se/forskning/det-som-paverkar-mest-ar-hur-oppen-man-kan-vara
[3] https://www.rfsl.se/wp-content/uploads/2019/02/Vi-mår-bättre-tillsammans.pdf

Hej!

"Jag som skrivit inlägget är redaktör med ansvar för Hegas faktaböcker. Innan Hegas jobbade jag drygt ett decennium som skolbibliotekarie i Kävlinge kommun. Har du frågor eller funderingar om lättläst? Mejla mig! emelie@hegas.se" – Emelie Olofsson