Hej du nyfikna läsare!
Nu har min tid här som praktikant här på Hegas sakta men säkert börjat lida mot sitt slut och därför sitter jag här och grunnar på mitt sista blogginlägg. Det finns säkert många tankar jag har haft som jag inte lyckats skriva ner eller förmedla ut till er som läser. Men såhär mot slutet tänker jag att jag i alla fall ska försöka sammanfatta mina tankar kring den upplevelse jag har fått här.
Innan praktiken började visste jag inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Att jobba med barnböcker var inte riktigt något jag hade tänkt mig innan jag hamnade här. Det känns konstigt att säga idag, men så är det. För mig som har franska och litteraturvetenskap i grunden har jag ofta föreställt mig ett jobb inom läromedelsbranschen, vilket nog beror på min tidigare tanke att utbilda mig till ämneslärare. Sen fastnade jag för bokbranschen istället. Eller snarare insåg jag väl att det faktiskt gick att utbilda sig till det en förlagsperson. Vilket ju var drömmen! Såhär i efterhand så kan jag tycka att det är lite märkligt att jag inte föreställt mig en karriär inom barnböcker tidigare. Särskilt eftersom det är just den sortens litteratur som på fler sätt än läromedel kombinerar alla mina olika intressen och studieområden inom ett och samma fält. En sak som jag dock måste erkänna känns väldigt betryggande är att jag efter praktiken fortfarande känner mig säker i att jag har gjort precis rätt studieval.
Under min tid på redaktionen har jag lärt mig hur roligt det är att arbeta med barnböcker. Inte nog med att det gjort mig mer allmänbildad, så har det också fått mig att reflektera mer över textbearbetning och hur säreget det blir när det handlar om just lättläst. Det jag personligen tycker är så fantastiskt med barnböcker är att en berättelse kan vara både fiktion eller faktabaserad och fortfarande väcka intresse om den är skriven på rätt sätt. Så är ju såklart fallet med alla böcker, men med böcker som riktar sig till just barn så har de som jobbar med dem verkligen möjligheten att skapa ett intresse för ett livslångt lärande. Och det gör mig, töntigt nog, alldeles varm i hjärtat.
Nu är det dags för mig att motvilligt återgå till mitt vanliga liv som student och i Lund väntar mig både en praktikrapport och en kandidatuppsats. Vad min uppsats ska handla om har jag inte riktigt listat ut ännu, men jag är ganska säker på att någon av mina nyförvärvade upplevelser ska komma väl till nytta.
Avslutningsvis, vill jag även passa på att tacka alla coola människor (och hundar) som jag fått äran att träffa under min tid här. Ni gör ett fantastiskt jobb och jag kommer att sakna våra många fikastunder.
Plingande hälsningar,
Jasmine