Ett samhälle utan historiekunskaper är som en individ utan minne

Hans Albin Larsson är professorn i historia som faktagranskat böckerna På plats i tiden. I det här fallet handlar faktakollen om en rimlighetsbedömning. Han har helt enkelt kollat om berättelsen stämmer med det vi vet om historien. Men varför är det så viktigt att kunna sin historia och vad innebär det egentligen att vara aktivt historiemedveten?

Hans Albin berättar att det finns olika definitioner av begreppet historiemedvetande. Den lättaste att förstå är den som står i grundskolans kursplan för historia. Det handlar helt enkelt om att få ett historiskt sammanhang, att genom dåtiden förstå nutiden och framtiden bättre. Ett aktivt historiemedvetande är att omvandla denna förståelse till en personlig bedömning av dåtid, nutid och framtid. När vi förstår att saker som händer nu har påverkats av saker som hänt tidigare, kan vi också göra en bedömning av vad som kan hända i framtiden.

– Ett samhälle utan historie- kunskaper är som en individ utan minne, förklarar Hans Albin.

Historia, läsning och kritiskt tänkande hänger samman

Men vilken roll har läsningeni detta? Jo, genom att läsa kan vi också lära oss mycket om världen och om vår historia. Det finns böcker som utspelar sig i en annan tid eller som berättar om världens historia. Genom de berättelserna får vi förståelse för hur saker och ting blivit som de blivit. Ju mer vi lär oss om det förflutna, desto mer kan vi förstå om oss själva och nutiden, men också framtiden. Att läsa om historia gör oss också bättre på kritiskt tänkande. En viktig del av historie-undervisningen är att lära sig vad som faktiskt hänt enligt forskarna. En annan del är att förstå hur vi kan veta allt vi vet om historien. Om man lär sig hur man kan bedöma om en historisk händelse har ägt rum eller inte, kan man också lära sig att vara kritisk till annat man läser. Saker och ting måste bevisas, värderas och prövas, det är en viktig grundsten i ett kritiskt tänkande. Ibland kanske olika personer säger olika saker och då måste man ställa sig frågan varför de gör det.

När historien skrivs om

Ibland kan det hända att man hittar någonting som förändrar historien. Kanske visar det sig att någonting skedde på ett helt annat sätt? Om vår nutid är som den är på grund av dåtiden, vad händer då när dåtiden förändras?

– Man ska alltid se på historien som preliminär, alltså tillfällig, eftersom det hela tiden kan komma fram nya historiska källor eller fynd.

Ofta handlar det om arkeologiska fynd som avslöjar religiösa seder eller handelskontakter vi tidigare inte visste fanns. Historien är därför någonting som ständigt förändras och för varje nytt fynd kan vi förstå vår samtid ännu bättre.

– Historia förändras hela tiden, kanske precis motsatsen till vad många tror?

Väck intresset för historia

Genom att läsa kan man väcka intresset för historia och ännu bättre är det om man diskuterar det man läst. Även att se på historiska bilder och historiska kartor kan skapa nyfikenhet och en lust att lära sig mer.

– Detta kan både skolan och föräldrarna bidra med och stimulera. När man är ute och går i naturen eller på stadens gator och torg kan man som lärare el-ler förälder peka på byggnader, broar, kvarndammar och annat man stöter på, tala om det man ser, varför det finns, varför det ser ut som det gör och om från vilken tid det kan vara.

Det finns också många exempel i vårt eget samhälle som går att koppla till historien. Saker vi säger, gör, vad vi heter och olika byggnader är en bra ingång till historien. Varför heter du som du heter? Var kommer den här traditionen ifrån? Det är också någonting som är bekant vilket gör att det både blir roligare och lättare att förstå. Att läsa om detta och diskutera med varandra kan öppna upp för både spännande tolkningar och intressanta samtal.

– Man blir också garanterat klokare av det.