Djur på nära håll får barnen att relatera

En komradio sprakar till och någon frågar någonting om mat och krokodiler i samma mening. Det är inget man hör så ofta på en redaktion för lättläst men på Tropikariet i Helsingborg är det vardag. Här kombineras teori med praktik, och Charlotta Strid Pålsson och Johnny Möllerström menar att det är just upplevelsen som gör att det man läser får fäste och blir begripligt. Här blir fakta man lär sig i klassrummet verklig.

Tropikariet är en inomhusdjur-park med syfte att utbilda och bevara. En del av bevarandearbetet är Strålsköldpaddan från Madagaskar. Strålsköldpaddan är utrotningshotad eftersom den är eftertraktad både som mat och husdjur. 2018 beslagtogs flera tusen sköldpaddor i ett ödehus. För att inte riskera att djuren smugglades vidare efterlystes djurparker som kunde ge dem ett hem. Idag bor fem av dem på Tropikariet i Helsingborg.

Det är inte bara genom att ta hand om utrotningshotade djur som parkerna kan hjälpa till. En stor del av bevarandet handlar också om att bidra med pengar till forskning eller att bistå med kunniga veterinärer och människor som kan förbättra djurens levnadsstandard. Men den viktigaste insatsen är att ge människor en positiv upplevelse av djuren och få barn att skapa sig en relation till allt levande omkring sig. Det kan handla om att få klappa en orm och på egen hand få känna hur den känns, rör sig och beter sig. På Tropikariet anser man att barn som får en positiv upplevelse och själva kan bilda sig en uppfattning om djuret också kommer att bry sig mer om djuren i det vilda.

Även de minsta fiskar kan vara viktiga

Men varför är bevarandet så viktigt, och varför måste vi bry oss så mycket om djur som kanske inte ens finns här i Sverige?

– Vi vet inte, det är väl det enkla svaret. Vi vet inte om vi skulle klara oss utan även de minsta små fiskar för vi vet inte vilken roll de spelar för ekosystemet. Den biologiska mångfalden är mer komplex än vad vi egentligen kan förstå, säger Johnny.

Och bevara djur handlar inte bara om att ekosystemet ska fungera och att alla djur ska ha mat och en plats att bo på. Det handlar också om att vi ännu inte vet allt om alla djur och att det kan finnas oanade så kallade ekotjänster som vi ännu inte känner till.

– Vi vet ju inte om en viss grodas skinn utsöndrar ett ämne som skulle kunna bli en livsnödvändig medicin för oss människor, fortsätter Johnny.

Putsräkorna putsar barnens fingrar 

I den del av Tropikariet som handlar om vattenlevande djur kan man sticka ner händerna till putsräkorna som lyckligt kryper fram och börjar putsa dina fingrar. Det kittlas lite men utbytet av tjänster är värt det. Personen som sticker ner han-den får sina händer noggrant rengjorda och räkorna får mat. På vägen ut ur rummet sitter en informationsskylt som berättar om jätteräkans miljöpåverkan. Kombinationen mellan upplevelse och information är ett sätt att uppmuntra till diskussion och förankra teorin i något praktiskt.

När barnen får uppleva det de läst om används alla sinnena, vilket bidrar till en större förståelse för helheten. För även om mycket information går att ta till sig genom att lyssna eller att läsa, är det först när vi verkligen får uppleva det med flera sinnen som vi kan sätta det i en kontext, menar Johnny. Målet med upplevelsen på Tropikariet är att genom intryck och förverkligande få människor att börja bry sig och känna en samhörighet med djur och natur.

– I dagens samhälle lever vi så avskärmat från naturen. Vi pratar om naturen och oss själva som om det var två olika delar av världen, men faktum är ju att vi är en del av naturen, hela tiden, säger Charlotta.

– Vi säger att vi ska gå ut i naturen, men var finns egentligen naturen? Den är ju överallt, fortsätter hon.

Den vanligaste frågan handlar om krokodilen

På Tropikariet får man många nyfikna frågor. Den vanligaste frågan är såklart om krokodilen verkligen lever men det väcks också mycket tankar kring klimatet och miljön. Framför allt upplever Charlotta och Johnny att barnen vid besöket plötsligt kan relatera till djuren. Många diskussioner handlar om hur djuren äter, sover eller beter sig och ofta jämför barnen sig själva med djuren.

– Det är deras sätt att förstå och det blir lättare när man faktiskt får se och uppleva det, säger Charlotta som jobbar mycket med just den pedagogiska delen av Tropikariet.

Men hon är noga med att man inte ska sluta läsa böcker, istället handlar det om att praktik och teori kompletterar varandra. När barnen läser får de en grundläggande förståelse för det de sedan upplever och upplevelserna gör det lättare att förstå vad de läser. Någonting som blir extra viktigt i stora frågor som klimatet, som är både komplext och kan kännas långt ifrån ens eget vardagsliv.

Tips: Håll lektionen utomhus!

Ibland gäller det också att börja smått. Det kan handla om att studera myror i skogen, titta på olika slags träd, försöka hitta likheter mellan olika djur eller prata om vilka som är köttätare eller växtätare och se hur de beter sig i det vilda. Och hur gamla kan träd bli? Är det de högsta träden som är äldst eller hur fungerar egentligen skogen? Och vilka lever i vatten, är det bara fiskar? Vad händer med dem när det hamnar plast i vattnet? Ta en titt i närmaste sjö och se vad ni kan hitta.
– Frågan är egentligen inte vad man kan göra i klassrummet för att lyfta frågor om djur, natur och hållbarhet. Det är inte ens i klassrummet man ska vara kanske? Det finns så många platser att besöka och enkla saker att göra utomhus som kan komplettera böckerna och bidra till en ökad förståelse, menar Charlotta.