Digital läsning och digitala verktyg i skolan är en omdebatterad fråga. Hösten 2023 skrotade regeringen den pågående utredningen om digitaliseringen i skolan och lämnade många skolchefer i sticket. Samtidigt fortsatte de med arbetet att digitalisera de nationella proven. Jag vill dyka ner i frågan lite mer och försöka bena ut vad som sägs om digitaliseringen av skolan, och för- och nackdelar med digital respektive analog läsning.
Från skärm till pärm
I juni 2022 fick Skolverket i uppdrag av den dåvarande s-ledda regeringen att ta fram en ny digitaliseringsstrategi som skulle gälla såväl förskola och skola som vuxenutbildning. Strategin skulle börja gälla 2023 och sträcka sig fyra år framåt. Skolverket presenterade sin utredning i december 2022 när den nya borgerliga regeringen tillträtt. De var inte imponerade. Hösten 2023 skrotade regeringen hela strategin och gav istället Skolverket i uppdrag att ta fram råd och rekommendationer.
Men när regeringen skrotade utredningen hamnade många skolledare och huvudmän i limbo och ingen visste riktigt hur de skulle jobba med frågan om digitala verktyg framåt [1]. Det senaste året har skolminister Lotta Edholm gång på gång påpekat vikten av ”riktiga” böcker och läromedel; att skolan ska gå ”från skärm till pärm” [2].
Digitala nationella prov
Samtidigt som regeringen åter ville göra skolan mer analog fortsatte arbetet med att digitalisera de nationella proven. En utveckling som en hel del lärare ställer sig väldigt tvekande till, framförallt av oro för att det ska innebära tekniska problem, ökad arbetsbörda och stress för pedagogerna [3]. Men det finns också en rädsla för att elever med koncentrationssvårigheter ska prestera sämre på ett digitalt prov. Den enda årskurs som undantas från de digitala proven är årskurs 3, vilket skolminister Lotta Edholm motiverar med att ”[i] grundskolans tidiga år lär sig eleverna bäst genom att använda penna, papper och fysiska böcker” [4].
Kognitiva vinster med analog läs- och skrivinlärning
Så vad är skillnaden mellan digital och analog läsning? Varför är det farligt för lågstadieelever, men inte för mellanstadiet? Sanningen är att det inte handlar så mycket om att digitala verktyg är farliga, utan att de ska användas på rätt sätt. Forskning visar att det finns stora kognitiva fördelar att lära sig skriva för hand. Genom att träna på att forma bokstäverna befästs deras utseende snabbare vilket underlättar avkodningen och snabbar upp processen att knäcka koden [5]. Det finns också forskning som visar att barn lär sig mer av att läsa på text på papper. Inlärningen gynnas nämligen av den taktila upplevelsen av att hålla i boken och bläddra. Minnet får hjälp av att koppla samman information med en viss plats på sidan. Dessutom kan skärmläsning leda till fler distraktioner som stör koncentrationen [6]. Så när fokus är att träna avkodning finns stora fördelar med att skiva för hand och läsa på papper.
Men vi lever i ett digitalt samhälle!
Samtidigt lever vi i ett digitalt samhälle. Vi vuxna förväntas i nästan alla delar av våra liv kunna ta till oss information via en skärm. Detta är inte något som barn automatiskt lär sig, utan något som de aktivt behöver träna på. Det är säkert ingen nyhet att vi läser på olika sätt på skärm och på papper. Skärmläsning går generellt snabbare och blir därför nästan alltid slarvigare. Vi tar till oss mer och minns mer fakta från en analog text än en digital [7]. Samtidigt visar en studie att personer som läste flera olika artiklar på en mängd olika sätt – tidning, nätartikel, bok – mindes och lärde sig mer än de personer som fick läsa alla artiklarna utskrivna på vanligt papper. Den första gruppen mindes texten genom att koppla den till de olika medierna och deras olika utseenden [8].
Barn behöver lära sig hantera digital läsning
Lisa Molin är lektor för Center för skolutveckling och hon menar att vi inte kan skylla barns försämrade läsförmåga enbart på digitaliseringen av skolan. Hon påpekar också att digitala verktyg ger större variation i metoder och arbetssätt vilket kan gynna läsningen. Så länge pedagogen arbetar strategiskt och försäkrar sig om att eleverna får en god avkodningsförmåga kan digitala verktyg främja elevernas lärande. Men de behöver lära sig hantera dem. Även de elever som säger sig ha stor vana vid digitala verktyg har svårt att hantera webbtext. Så precis som eleverna behöver få undervisning i lässtrategier på papper behöver de lära sig hur de på bästa sätt läser och tar till sig text på skärm [9].
Utnyttja digitaliseringen
Det finns fler som ser fördelar med digitala verktyg. SvA-läraren Hülya Basaran och bibliotekarien och författaren Tobias Gard tycker att man ska utnyttja digitaliseringen för att väcka läslust hos barn och unga. För några år sedan skrev de en hel bok om ämnet där de tipsar om hur pedagoger och skolbibliotekarier kan arbeta med läsning och läsfrämjande genom och med hjälp av digitala verktyg och plattformar [10]. Genom att erkänna och höja statusen på läsning på fler sätt än i en pappersbok öppnar man möjligheten för att fler unga ser sig själva som läsare, vilket i sin tur kan uppmuntra till mer läsning.
–––––––
PS. Knappt två veckor innan de nationella proven i årskurs 6 ska dra igång har de digitala proven stoppats pga stora säkerhetsproblem med plattformen. Om kritiken mot digitala prov var massiv innan slår den nu i taket. Lärare har lagt hela arbetsveckor på att sätta sig in i tekniken, till ingen nytta. Om du är nyfiken på att läsa mer föreslår jag att du kollar in Vi lärare som bevakar frågan.
Källor:
[1] Skolledaren: Skarp kritik från SKR – Staten tar inte sitt ansvar
[2] Regeringen: Skärm till pärm i fokus
[3] Vi lärare: Hårda kritiken mot Skolverkets digitala plattform
[4] Regeringen: Lågstadiet undantas från digitaliseringen av nationella prov
[5] Vi lärare: Fördelar med att skriva för hand
[6] Skolverket: Tryckta texter ger bättre läsförståelse
Vi lärare: Barn som läser på skärm minns texten sämre
[7] [8] [9] Lärtorget: Vi behöver undervisa eleverna i digital läsning
[10] Läromedia: Läslust i en digital tid – är det möjligt?
Hej!
"Jag som skrivit inlägget är redaktör med ansvar för Hegas faktaböcker. Innan Hegas jobbade jag drygt ett decennium som skolbibliotekarie i Kävlinge kommun. Har du frågor eller funderingar om lättläst? Mejla mig! emelie@hegas.se" – Emelie Olofsson