2019-09-12 11:09
Hegas

Charlotte Cederlund är en författare med mycket fantasi och fler idéer än hon har tid att skriva ner. Hon älskar fantasy, det hon vill säga med sina berättelser blir starkare när hon slipper anpassa sig till verkligheten. Charlotte är själv bosatt i Skåne men skriver böcker om samer och de mörka skogarna i norr – hur blev det så?

Efter att ha skrivit tre böcker om samisk mytologi ville Charlotte prova att skriva om våra svenska väsen. Framför sig såg hon en bild av sjaskigt klädda gestalter i en mörk skog, varelser som hade svansar!

– Men jag visste inte riktigt vad de gjorde där. Så jag började leta efter övergivna platser i Dalarna där jag fått för mig att berättelsen skulle utspela sig.

Så hittade Charlotte Bråfall, en bortglömd by med en nedlagd gruva. Hon fantiserade om varför gruvan lagts ner och om hur det fanns en hemsk anledning till att byn övergivits. Där föddes berättelsen om Astrid och Love.

Berg och skog kittlar fantasin

Men hur kommer det sig att någon som bor i Skåne skriver om samisk mytologi och Norrlands mörka skogar? För Charlotte handlar det om de magiska landskapen som kittlar fantasin.

– Där jag bor, i Skåne, är allt platt som en pannkaka. Det finns ingen skog, bara åkrar så långt man kan se. Och det snöar sällan, inte riktig snö i alla fall, utan mest bara sån som kommer på tvären och blir till grått slask på marken.

Enligt Charlotte är det just den stora kontrasten till de miljöer hon är van vid som får fantasin att rusa iväg. De mörka skogarna, de gamla gruvorna, fjäll och snö – det är sannerligen en bra plats för fantasy.

Pirater och enorma vattenmeloner

Charlotte har alltid varit en berättare. Långt innan hon kunde skriva själv hittade hon på olika sorters berättelser och älskade att leva sig in i andra världar. Favoritböckerna var serien om Narnia, den har hon läst oändligt många gånger och det var den som fick henne att både älska och skriva fantasy. Charlotte skapade flera fantasifulla världar – både för sig själv och för andra. När hon lärde sig skriva kunde hon också föreviga sina historier. Det var berättelser om katter, pirater och enorma vattenmeloner. Vid nio års ålder var hon säker på sin sak – hon skulle bli författare.

Vill skriva berättelser för alla

Den största drivkraften för Charlotte är att sprida läsglädje. Hon vill skriva böcker som är så spännande att man inte kan lägga dem ifrån sig och böcker som får läsaren att tänka på berättelsen även mellan läsningarna. Men hennes tidigare böcker har för några ungdomar känts långa och svåra att ta sig igenom, vilket fick Charlotte att fundera på böckers tillgänglighet. Hon ville ju skriva berättelser för alla!

– I början var jag nervös, för att skriva lätt kändes svårt. Berättelsen ska ge lika mycket som vilken annan berättelse som helst, men den ska vara mer sparsamt berättad.

Som tur var handlade det mest om vana. Första kapitlet var svårt att skriva, kanske det andra också men resten gick av bara farten.

– Jag hade helt enkelt för roligt för att oroa mig för min text!