Cecilia Sundh skriver helst liggandes

Det närmar sig sommar och Cecilia Sundh ser fram emot att spendera den hemma där hon gärna skrotar runt och fixar i trädgården, läser böcker eller badar. Den här sommaren har hon dessutom en ny familjemedlem att spendera tid med, nämligen den östsibiriska lajka-valpen som flyttar in under våren. Skriver gör hon också, helst liggandes.

– Jag skriver alltid liggandes och helst i soffan. Men det går bra i sängen eller på golvet också, bara jag får ligga ner.

Som 9-åring blev hon vän med en författare och till slut vågade hon skriva sina egna böcker. Cecilia har skrivit böckerna om Lisen men också tonårsboken Tusen gånger om. Numera har hon en egen skrivarhörna med tillhörande soffa. Mycket skrivs i telefonen och sedan fixar och trixar hon med texten i datorn. Sedan skickar hon tillbaka texten till telefonen igen för att kunna ligga ner när hon läser igenom den.

– Vissa böcker har jag tänkt fram, en bok som kommer i höst gick jag och tänkte på i säkert ett år innan jag plötsligt bara visste hur den skulle vara. Då skrev jag ner den på två dagar.

Andra böcker har bearbetats fram. Då har det skrivits och ändrats, skrivits och ändrats tills det helt enkelt känts rätt. Så var det med boken Tusen gånger om.

– Jag provade alla möjliga ingångar innan jag hittade rätt!

Att skriva både till barn och unga 

Att ställa om från barnböcker till ungdomsböcker var enligt Cecilia inte så svårt, hon har olika rum i hjärnan för sina karaktärer. När hon skriver om Lisen är hon i ”Lisen-rummet” och när hon skriver om Iza är hon i ”Iza-rummet”. Iza-rummet är rummet där boken Tusen gånger om blev till. Iza är en 13-årig tjej som blir utsatt för ett sexuellt övergrepp, en berättelse som fanns inom Cecilia och behövde komma ut.

- Jag vill berätta att sexuella övergrepp kan hända mitt på dagen och inte bara på efterfester och när det är alkohol inblandat. Dessutom ville jag berätta hur vanligt det är att offer paralyseras och inte gör motstånd, fast man vill. Det skapar en stor skam som kan vara så stor att man inte vill, kan, eller vågar berätta om vad som hänt.

Lättläst om tunga ämnen 

Att skriva lättläst om tunga ämnen är inte alltid lätt men att skriva lättläst var inte heller något Cecilia tänkte på.

- Jag skrev, för att den här berättelsen fanns inom mig och behövde komma ut. Det var först när Hegas bestämde sig för att ge ut manuset som arbetet att göra den lättläst tog vid.

Som författar hoppas hon såklart mest att barn läser, inte för att de måste utan för att de vill. Hon hoppas att de dyker ner i berättelsen och glömmer bort tid och rum för en stund.

- När de läser hoppas jag att de inte tänker på att de läser.

Illustrationen är gjord av Anna Nilsson som är illustratören till Lisen. Här kan du läsa vidare om Cecilia Sundhs svar på frågor om Älgpojken!