Annas elever kopplar läsningen till ett högre syfte

Den 14 oktober 2019 delade Göteborg stad ut årets årkurs 3-bok. Boken var SPLEJ – Mysteriet med häxan av Torsten Bengtsson. En av dagens talare var Anna Månsson Nylund. Hon har själv använt boken i sin undervisning och vet hur du jobbar medvetet och engagerande med läsning i klassrummet.

Anna jobbar till vardags som språk-, läs- och skrivutvecklare i Göteborg och som lärare på Landamäreskolan i Biskopsgården. På skolan inspireras deras arbete av Teachers College Reading and Writing Project. Det innebär att de har ett språkutvecklande förhållningssätt till undervisningen. Detta med ett långsiktigt mål att utbilda elever med god läs- och skrivförmåga som tror på sin röst för påverkan. En del av Annas jobb är att utveckla arbetet kring detta på skolan.

Anna arbetar mycket med att låta eleverna själva få diskutera utifrån flera problemställningar som har med läsning att göra. På så sätt kan de koppla läsningen till ett högre syfte. Detta gör hon genom reflekterande högläsning men också genom att modellera sitt eget tänkande och läsande. Syftet med detta är att eleverna ska lära sig att tänka, inte bara mellan raderna utan också utanför boken.

– Jag vill att de ska tycka, känna och uppleva men också träna på och utveckla sin språkliga förmåga. När man jobbar medvetet på det sättet med en grupp elever är det fantastiskt att se hur elevernas förmåga att uttrycka sig utvecklas men också deras tillit till sin egen förmåga.

Högläsning är dagens höjdpunkt

Genom att ställa öppna frågor om sådant som eleverna kan tänkas tycka olika om skapas en diskussion i klassrummet. Här får eleverna själva reflektera och argumentera kring det som berättats. Det kan vara frågor om vad karaktären tänker, vad eleven skulle vilja säga till karaktären, vad som är rätt eller fel och vad eleverna läser in i bilden.

– Jag behöver aldrig låtsas bli imponerad av elevernas förmåga att tänka och diskutera kring läsning. Jag blir alltid imponerad på riktigt och det har verkligen fungerat i alla klasser, även de som är utmanande på olika sätt!

För Anna är det viktigt att engagera eleverna i läsningen. En god läs- och skrivförmåga är grundläggande för vår demokrati och för att kunna delta aktivt i samhället. Samtidigt är det också viktigt att det blir ett lustfyllt lärande och att läsningen ger en härlig upplevelse. Även när syftet är att skapa intressanta samtal och utveckla tänkandet och empatiförmågan. Genom att göra högläsningen till dagens höjdpunkt och verkligen lägga kraft och energi på den, utvecklas också elevernas egen läslust.

– Lyckan är när en elev som har haft svårt att komma i tid på morgonen rusar in i klassrummet klockan åtta och säger: ”Jag har väl inte missat vad som händer i Mio min Mio?”

Författare som förebilder

Ett annat sätt att jobba med högläsningen är att tillsammans med eleverna studera hur författaren skriver och använda den som förebild i undervisningen. På detta sätt har Annas elever lärt sig att beskriva miljöer och känslor, göra inledningen intressant och skriva en dialog. Anna har också använt sig av Venndiagram för att jämföra karaktärer och berättelsekartor för att synliggöra alla delar i en berättelse.

– Jag jobbar i ett område där många elever inte har en ”stark svensk språklig ryggsäck” och vi jobbar mycket med ord, begrepp och till exempel stödstrukturer i form av startmeningar när eleverna ska diskutera. Det är något som sedan sprider sig till andra situationer och eleverna blir säkrare på att uttrycka sig. Bilderna är också uttrycksfulla och kan leda till mycket tankar.

– Exempel på bra diskussionsfrågor till den här boken kan vara i slutet där barnen bestämmer sig för att avslöja Baba Gaga. Här kan barnen tycka väldigt olika. En del tycker kanske inte att man får vara elak tillbaka medan andra kan tycka att det var rätt. Baba Gaga vädjar dessutom till barnen att inte gå till polisen. Hon har ju bara lurats för att hon behöver pengar. Vad är rätt att göra? Hur mycket hänsyn ska man egentligen ta till att Baba Gaga är gammal?

Eleverna relaterar och följer ledtrådar

Framför allt är hon glad att boken lyckas fånga elevernas intresse, vilket är precis vad hon som lärare är ute efter. Språket är lätt utan att bli trist och händelsekurvan är kronologisk, vilket gör boken lättare att klara av på egen hand. Anna upplever också att karaktärerna tilltalar eleverna.

– Eleverna på min skola relaterar till dem som har utländsk bakgrund och tror att de kommer från just deras hemland. Det är viktigt, eftersom det inte alltid blir så. Representation är betydelsefullt.

Sedan tycker såklart eleverna att böckerna är spännande och enligt Anna är det kul att de kan följa ledtrådarna steg för steg. Genom att läsa riktigt noga kanske de till och med kan lista ut mysteriet innan bokens slut.