Skolbibliotekarien spelar Lilla skräckbibliotekets Skruvade sagor

Helene Karlsson jobbar som skolbibliotekarie på Stanstorpsskolan och Mellanvångsskolan. Hon erkänner för oss att hon faktiskt inte ens läste reglerna till Lilla Skräckbibliotekets Skruvade sagor innan hon delade ut en uppgift till eleverna. Istället dök hon och eleverna rakt in i sagornas land och lät fantasin flöda!

Vi har skrivit om Skruvade sagors spelregler, men det betyder ju inte att en måste spela efter dem. I det här fallet är det faktiskt helt okej att inte följa reglerna om en inte vill – det finns ju så många olika sätt att använda korten på! Så här gjorde skolbibliotekarien Helene Karlsson: 

– Vi började med att läsa boken Snövit och de sju trollen tillsammans och diskuterade skillnader och likheter med den ”vanliga” sagan. Eleverna blev därefter indelade i grupper med tre i varje grupp. Korten delades upp i högar utifrån de olika kategorierna: huvudperson, plats, fiende, händelse och sagoslut. En elev ur varje grupp fick plocka ett kort från varje kategori och sen fick gruppen i uppgift att på tre minuter komma på en saga med hjälp av korten. Sagan redovisades sedan muntligt. Detta gjorde vi tre gånger, för att alla skulle få möjlighet att plocka kort. Lektionen tog ca 60 min och vi gjorde det i halvklass.

Bara fantasin sätter gränser

Helene menar att bara fantasin sätter gränser för hur en kan använda sig av korten och på så sätt också utvecklas inom flera olika områden beroende på hur uppgiften eller spelet utformas. Det håller vi på Hegas verkligen med om. Genom att arbeta i grupper kan eleverna till exempel träna på att samarbeta och skapa sagor ihop, samtidigt som de kan inspireras och se karaktärerna på olika sätt. Kanske kan samma karaktär vara både god och ond, vad bestämmer vem som är vad?

Genom Skruvade sagor får eleverna en högre förståelse för hur en saga är uppbyggd, de utvecklar sin fantasi och dessutom får de träna på att återberätta för andra men korten kan lägga grunden till så mycket mer.

Arbeta vidare med sagorna 

– Jag vet att eleverna gärna hade dramatiserat sagorna, men det hade vi inte tid till. Sen kan man självklart arbeta mycket mer med dem. Kommit på titel, ritat omslag och egna bilder, skrivit dem eller skapat en film av dem. Tänker att kortleken kan vara mycket bra när man jobbar med sagor, vilket är ett vanligt tema hos oss både hos de yngre och äldre, och skräck/rysare. Dessutom fungerar de väldigt bra när man arbetar med genrepedagogik!

Hur använder ni er av skruvade sagor? Är ni sådana som följer reglerna eller är ni lite rebelliska precis som Helene och hennes elever?

Vill du följa Helene? Det gör du bäst på Instagram: lararbibliotekarien. 

Om du vill läsa om flera sätt att arbeta med Skruvade sagor, läs blogginlägget om hur Anna och Helena använder korteleken som bildstöd för elever med språkstörning.