Page 76 - Hegas hostkatalog 2024
P. 76

 Ill
us
tra
tör: Alba
La
n
g
e
                   Att se sig själv som läsare
Vad krävs det för att
bli en läsande person? Läsinlärning och mängd- träning. Jovisst, men räcker det? För Anna Nicklasson är det viktigare att arbeta med positiva läsupplevelser och frivillig läsning.
Så skapar du en trygg läsmiljö – Anna tipsar!
Rätt böcker! Presentera ett par böcker för eleverna som du tror att de kan gilla. Bara
att de har hört dig prata om berättelsen eller karaktärerna gör boken mycket mer intressant. Kravfritt! Ta hjälp av mysiga möbler eller
annat som eleven gillar. Det kan vara att få läsa för en hund, att få läsa fakta om ett roligt spel, sport eller motorer. Fokusera på läsupplevelsen. Frivillig läsning! Det är viktigare att eleven läser än att den läser det du vill. Det är rentav bättre om boken inte kommer från dig – utan kanske från en annan elev – och att eleven
själv får välja och känna sig delaktig i sin läsutveckling.
TRYGG LÄSNING för ungdomarna som Anna Läsning är stigmatiserat
träffar. Hon är specialpedagog på SiS ungdomshem
i Hässl
eholm, där många tvångplaceras på grund av otrygg familjesituation.
– Bemötandet är otroligt viktigt, berättar Anna. Alla våra unga har en komplex skolbakgrund. De lämnar skolan med en känsla av misslyckande och har svårt att se sig själva som läsande individer.
Metoderna Anna använder skapar trygga och avslappnade lässituationer. Det behövs för att kunna förstå vilka delar av läsprocessen som är utmanande för varje elev.
– Läsningen ska alltid vara frivillig, säger hon. Vi gör så klart ett urval av böcker som passar eleverna, men sedan är det upp till dem att välja att läsa. En bra läsupplevelse är viktigare än kunskapskrav.
VÄNDANDE LÄSOVANA
En vanlig bild av SiS-unga är att alla kämpar med läs- och skrivsvårigheter och är dyslektiker. Men genom- snittet dyslektiker är högre bland elever i grundskolan.
Anna menar att det snarare är en skakig skolgång som skaver för hennes elever:
– En av flickorna här sade i början: Jag har aldrig hängt med i skolan. Jag kan inte läsa, jag tror att jag har dyslexi. Men det hade hon inte och nu högläser hon med flyt. En annan elev läste inte alls innan vi träffades. Hon hade svårt att läsa i skolan på grund av alla störmoment. Nu läser hon både fysiska böcker och läslyssnar på fritiden. I skolan kan hon lyssna på poddar.
VARIERANDE TILLGÄNGLIGHET
Tillgång till varierad läsning är viktigt. Läs- lyssning funkar särskilt bra för den som har svårt att avkoda.
– Vi har jobbat mycket med ljudböcker, berättar Anna. De som har börjat läsa hos oss hittar sätt att läsa vidare men för eleverna som behöver ljudböcker för att komma
igång behöver tröskeln ändå sänkas.
Positiva läsupplevelser är ett sätt.
76


































































   74   75   76   77   78