Page 8 - 438214_S som i skrack_Omstart_FLIP PDF
P. 8
den tanken. Tänk om de anföll när vi inte såg dem? Den enda trösten var att de nog inte heller såg i mörkret.
– Då skulle vi väl ha hört dem, försökte jag.
– Kanske.
Ljuset tändes.
– Oj!
Det var så oväntat att jag var tvungen att
sätta handen för ögonen.
Jag blinkade och blinkade och försökte
vänja mig, när jag kikade fram mellan fingrarna. Åt vilket håll jag än såg fanns spelet. Fortfarande. Om jag hade hoppats på något annat, försvann det hoppet snabbt.
Vi på samma plats som förut.
Jag kunde inte se några anfallande monster. Bara Hugo och Sigrid och bakom datorskärmen: Albin!
12