Page 9 - 081948_Xander_och de regnbagskrakande enhorningarna_Resan till Pegasia_FLIP PDF
P. 9
Pojkens axlar sjönk ner. Han verkade besviken.
– Jag hoppades att det fanns någon cool överraskning där eller så, sa han.
Georg log. Han tittade på trädörren
i någon sekund. Han verkade tänka på annat.
– Nej, sa han till slut. Det finns inget särskilt där.
Fem minuter senare gick pojken. Äntligen.
Tre timmar efter det sprang Georg runt på ett mörkt fält. Det enda ljuset kom från en lysande rosa måne. Det var svårt för Georg att huka sig när han rörde sig framåt. Han var ändå i fyrtioårsåldern. Inget var längre så lätt som det hade varit när han var lika gammal som pojken i affären. Men Georg hukade sig ändå. Han
7
