Page 12 - 080651_Bara mitt fel_FLIP PDF

Min dörr öppnas försiktigt.
I dörrspringan ser jag två runda ögon.
De lyser av svart skräck.
I handen håller hon sin vita tygkanin. Den ser sorglig ut där den hänger i sitt ena öra.
Sofi stänger dörren bakom sig.
Snabbt går hon fram till sängen.
Hon kryper in under mitt täcke.
Den lilla kroppen skakar.
Jag lägger mina händer över hennes öron. Håller henne intill mig.
– Såja, viskar jag. Såja ... Det blir bra.
Allt ska bli bra.
Jag vet inte om det är Sofi som jag tröstar.
Eller mig själv.
10